Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

Förbjuden ingång (Stage Door, 1937)

Sublim, stjärnspäckad komedi, en smått mirakulös en-på-miljonen-fantastisk Hollywoodfilm om ett kollektiv av unga kvinnor som kämpar för att komma in i dans- och teatervärlden. Det är ett minst sagt härdat gäng, vars tillvaro (och framtidshopp) åker både upp och ner när den odrägligt självsäkra Katharine Hepburn checkar in – en rikemansdotter som vill fölaj sin […]

Fortsätt läsa

Salò, eller Sodoms 120 dagar (Salò o le 120 giornate di Sodoma, 1975)

En av filmhistoriens mest ökända filmer – Pasolinis ”filmatisering” av Marquis de Sades perversa svammel från 1780-talet, symboliskt förlagd till nazistiska ockupationen av Italien under andra världskriget. I fyra avsnitt inspirerade av Dantes inferno får vi bevittna hur en kvartett ingrodda fascister, sk ”libertiner”, i en stor villa torterar och förnedrar tre dussin tonåringar de […]

Fortsätt läsa

La femme de nulle part (1922)

Spartanskt stumfilmsmästerverk av Louis Delluc, en medvetet novelliknande berättelse om en äldre kvinna (Eve Francis) som bjuder in sig själv hos främlingar som bor i ett stort gammalt hus på landsbygden där hon själv en gång levt. Medan mannen i huset åker på affärsresa återupplever hon sin förlorade kärlek genom den unga hustruns eskapader med […]

Fortsätt läsa

Paris öppen stad (Paris nous appartient, 1961)

Jacques Rivettes långfilmsdebut är en av de mer underskattade nya vågen-filmerna – liksom Rivette själv kom att bli underskattad, trots att han var en av ”vågens” centrala organisatörer. Huvudpersonen är en något ängslig ung kvinna (Betty Schneider) som studerar engelska på universitetet – istället för att plugga dras hon in i en udda härva som […]

Fortsätt läsa

Terminator 2 (1991)

Filmens pacifism kan framstå som absurd, men jag uppskattar den ändå. Cameron var vis nog att inse att en film om att stoppa kärnvapenförintelse kräver hjältar som faktiskt inte själva mördar människor. Hörnstenarna i filmens filosofi kommer när Lina Hamilton sänker sin pistol och hyssjar sitt offer (egentligen sig själv) som en mor till ett […]

Fortsätt läsa

Oliver Twist (1948)

En av de bästa filmer som någonsin gjorts. Leans perfekta Charles Dickens-filmatisering är kanske till och med snäppet bättre än Lysande utsikter som han gjorde året innan, även om hans Oliver Twist får den filmen att framstå som Sound of Music. Detta är en rent mardrömslik vision av ett klassamhälles apokalyps. Oliver lever i en värld där […]

Fortsätt läsa

Lysande utsikter (Great Expectations, 1946)

Felfri klassiker, troligen den bästa filmatiseringen av en Dickens-roman, eller någon roman överhuvudtaget, i filmhistorien. Berättelsen om den ödmjuka sonen till en smed ute på landsbygden som via en anonym sponsor får chansen att bo i London och växa upp som en ”gentleman” är i Leans händer en osannolikt klanderfri produktion där inte en enda […]

Fortsätt läsa

Vredens druvor (Grapes of Wrath, 1940)

Kapsel (2017): Sublim och in i minsta detalj perfekt regisserad filmatisering av John Steinbecks roman om den förbittrade kåkfararen Tom Joad (Henry Fonda) som villkorligt släpps fri, återvänder till sina hemtrakter men finner sin familj snuvad på sitt hem. Hans insikter om samhällets orättvisor uppdagas medan de åker som luffare till Kalifornien i jakt på […]

Fortsätt läsa

Gökboet (One Flew Over the Cuckoo’s Nest, 1975)

Gökboet är ett mästerverk av tvetydighet, av motsägelser och av tillfälligheter. Tvetydigheten kommer från motsägelserna och motsättningarna kommer från tillfälligheter. Alla verkar vara överens om att det är en mycket gripande och kraftfull film, men det är förvånansvärt svårt att få folk att komma överens om varför. Orsakerna verkar inte heller i slutändan spela så […]

Fortsätt läsa