Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

X Marks the Spot (1931)

Sjaskig poverty row-krimrulle, regisserad av Erle C. Kenton, om reporter som dras in i en mordhärva på grund av skumma pengar han skaffat åratal tidigare för att betala för sin sjuka lillasysters operation. Arketypiska fioler och gangsters med 30-talstugg i en perfekt uppvisning av vad som var dussinvara på tiden.

Fortsätt läsa

X&Y (2018)

Halvlyckat försök till metaexperiment av Anna Odell; premissen går ut på att hon och Mikael Persbrandt lever tillsammans i en studio för att komma till botten med ”vilka” de ”faktiskt är”. Under samma tak har de varsin psykolog och diverse skådespelare som ska gestalta olika sidor av deras personlighet. Det hela börjar spännande men snart […]

Fortsätt läsa

The Good House (2021)

Skådespelarna bär upp denna röriga melodram som utspelar sig i en pittoresk kuststad och handlar om en medelålders mäklare (Sigourney Weaver) som förnekar sin alkoholism medan hon smygsuper för sina vuxna barn (som inte vet att hon övergivit AA). Hennes tillvaro översvämmas snart av (för många) karaktärer som drar filmen åt mängder av olika håll […]

Fortsätt läsa

Neptuns dotter (Neptune’s Daughter, 1949)

Riktigt glansig, smått sublim romkom-musikal mest känd för den Oscarsvinnande sången ”Baby It’s Cold Outside”. Ricardo Montalban är skönt smörig som hästpolostjärna som uppvaktar baddräktsdesignern Esther Williams medan hennes syster (Betty Garrett) uppvaktar den klantiga massören Red Skelton, som hon fått för sig är polostjärnan. Storyn består mest av tramsiga, lättviktiga förväxlingar men filmen har […]

Fortsätt läsa

X-15 (1961)

Torr men småtrevlig space race-melodram om Nasas arbete med att skicka piloter till rymden med deras raketplan X-15. Delvis en ganska trovärdig och pseudodokumentär skildring, med autentiskt flygfoto och riktiga miljöer – delvis en typisk såpa med tvålfagra män och trogna hustrur. Charles Bronson är udda vald i en av huvudrollerna och en sidointrig om […]

Fortsätt läsa

La femme de nulle part (1922)

Spartanskt stumfilmsmästerverk av Louis Delluc, en medvetet novelliknande berättelse om en äldre kvinna (Eve Francis) som bjuder in sig själv hos främlingar som bor i ett stort gammalt hus på landsbygden där hon själv en gång levt. Medan mannen i huset åker på affärsresa återupplever hon sin förlorade kärlek genom den unga hustruns eskapader med […]

Fortsätt läsa

Hush (2016)

Välgjord om än lättglömd teknisk övning om en dövstum kvinna i ett avlägset hus som terroriseras av en sadistisk mördare. Ett skolexempel på hur en filmskapare kan ta en premiss, etablera gränserna för den och sedan utnyttja den på det mest välbalanserade sättet – ganska effektiv medan den pågår, men mest sevärd för tacksamma skräckfilmsfans.

Fortsätt läsa

X-Men: Dark Phoenix (Dark Phoenix, 2019)

Uppföljare till X-Men Apocalypse som skildrar hur Jean Gray (Sophie Turner) fick sina krafter och tog sig igenom traumat av att bland annat förlora sina föräldrar. Denna kommersiella och kritiska flopp – som därför avslutade denna svit X-Men-filmer – är inte den minst ambitiösa av sitt slag; det är lätt att missa den vemodiga och […]

Fortsätt läsa

X-tra bagage (Excess Baggage, 1997)

Ofokuserad komedi om en rikemansdotter (Alicia Silverstone) som försöker få sin pappas uppmärksamhet genom att iscensätta en kidnappning av sig själv – detta hade kunnat räcka som premiss till en hel film, men istället korsar hon väg med en småtjuv (Benicio del Toro) och en oklar mix av roadmovie och gisslan-romkom börjar köra runt i […]

Fortsätt läsa

Honolulu (1939)

Behaglig bagatell med välkänd premiss – filmstjärna (Robert Young) är trött på sin egen uppståndelse och byter plats med en dubbelgångare som råkar ha en plantage på Hawaii. Young är charmig nog i dubbelrollen och dans- och sångnumren håller rätt hög klass. Mest iögonfallande idag må vara Eleanor Powells blackface-tolkning av Bill ”Bojangles” Robinson, vilket […]

Fortsätt läsa