Michael Keaton spelar framgångsrik chef för reklambyrå, som får reda på att hans fru (Nicole Kidman) ska få barn samtidigt som han får beskedet att han har cancer och snart kommer att dö. Han beslutar sig för att göra en film om sitt liv till sitt ofödda barn, vilket gör att han måste ta itu […]
Fortsätt läsaÖster om Eden (East of Eden, 1955)
James Dean sör slog igenom med buller och bång i Elia Kazans lyriska filmatisering av John Steinbecks klassiker. Utpslear sig på 1910-talet; Dean spelar den plågade sonen till en religiös idealist (Massey), vars andra son verkar göra allt rätt. Sakta men säkert framgår de båda brödernas rivalitet, särskilt gentemot kärleksobjektet Harris och deras ”fallna” mor […]
Fortsätt läsaTrauma (1993)
Trauma är inte en Dario Argento-film jag är överdrivet bekant med. Jag tror att jag bara har sett den en gång tidigare, för evigheter sedan, och den här gången var det sent en stormig natt. Juryn kommer inte tillbaka på ett tag. Mina minnen av filmen är att storyn kör ihop sig och att det hänger […]
Fortsätt läsaIdentity (2003)
Vad gör man när stormen Otto blåser ner ens växthus och hushållet är redo för ridå? Man tänker: ”Vilket perfekt tillfälle att se Identity igen!” Även om det fortfarande är några månader kvar till dess riktiga 20-årsjubileum, var det tillräckligt nära för att force majeur-programmera in denna stormiga special. Identity råkar vara en personlig favorit. […]
Fortsätt läsaTitta han snackar! (Look Who’s Talking, 1989)
Kirstie Alley och John Travolta är bedårande i den här romantiska komedin, där hon spelar neurotisk revisor som blir gravid och ensamstående mamma; Travolta är hemmagjort charmig taxichaufför som börjar jobba som barnvakt åt henne. Det hade räckt gott så! Men av någon anledning går hela filmen ut på att bebisen har en ologisk inre […]
Fortsätt läsaFalling Down (1993)
Varje gång jag kommer tillbaka till en Joel Schumacher-film blir jag mer övertygad om att han var väldigt underskattad. Jag brukade betrakta honom som ”Verhoeven light”, eftersom han lyckades visa exakt hur subversiv en mainstreamfilm kunde vara och fortfarande hålla sig inom gränserna för vad som än verkar passera för anständighet för dagen. Men när […]
Fortsätt läsaDeath Proof (2007)
Tarantinos filmer förblir vanligtvis vad de är för mig. Inglourious Basterds är inte som att se en ny film varje gång jag ser den. Pulp Fiction är fortfarande exakt lika bra, varken mer eller mindre. The Hateful Eight kommer aldrig att bli bättre. Django Unchained kommer alltid att vara samma ojämna upplevelse. Det här är […]
Fortsätt läsaJuggernaut (1974)
Riktigt gedigen thriller, realistisk till det absurda, med ett till synes standard katastroffilmscenario: En galning har planterat flera intrikata bomber på en passagerarkryssning – jakten på galningen går igång på fastlandet med Anthony Hopkins, som expert Richard Harris skickas in för att hitta och desarmera bomberna medan den komprimerade kaptenen Omar Sharif måste ta itu […]
Fortsätt läsaOliver Twist (1948)
En av de bästa filmer som någonsin gjorts. Leans perfekta Charles Dickens-filmatisering är kanske till och med snäppet bättre än Lysande utsikter som han gjorde året innan, även om hans Oliver Twist får den filmen att framstå som Sound of Music. Detta är en rent mardrömslik vision av ett klassamhälles apokalyps. Oliver lever i en värld där […]
Fortsätt läsaLysande utsikter (Great Expectations, 1946)
Felfri klassiker, troligen den bästa filmatiseringen av en Dickens-roman, eller någon roman överhuvudtaget, i filmhistorien. Berättelsen om den ödmjuka sonen till en smed ute på landsbygden som via en anonym sponsor får chansen att bo i London och växa upp som en ”gentleman” är i Leans händer en osannolikt klanderfri produktion där inte en enda […]
Fortsätt läsa