Kategori: Filmloggen
-
3 kvinnor (2018)
Det finns förbluffande rikedomar i Jafar Panahis 3 kvinnor; den fjärde filmen han gjort under husarrest och filmförbud, men till skillnad från åtminstone föregångaren (Taxi Teheran) en film som hittar en märklig grogrund i problematiken. Där Panahi förut varit konserverad, på olika sätt instängd, sin fångenskap förkroppsligad, är han här paradoxalt fri, som om han…
-
Övervakad (I Believe In You, 1952)
Nu som då sålde snutar på film. Brittiska underhounden Basil Dearden fick år 1950 en succé med Blå lyktan, ett ”socialrealistiskt” tjuv- och polis-drama (samma kategori av blå refererade Errol Morris till när han gjorde Den tunna blå linjen… ni vet, dokumentärfilmen). Två år senare följde Dearden upp filmen med I Believe In You, något betydligt mindre sexigt;…
-
Män som hatar kvinnor (2009)
Jag kan ha fel, men Stieg Larssons ”Millenniumtrilogi” känns lite grann som en efterhandskonstruktion där andra och tredje delen svischats ihop i pur inspiration efter att den första delen var så bra. Larssons första bok (”Män som hatar kvinnor”) var också en osedvanligt köttig thriller med flera lager detaljrikedom och en viss anarkistisk touch. Filmen…
-
The Girl Who Knew Too Much (1963)
I skuggan av Fellinis Rom, och genom tomrummet i Antonionis chica existentialism, framträder Mario Bava som en främling i gränden; de stora konstnärerna gör vackra filmer, men det är en skönhet som sitter still. De är för mätta och belåtna. Bava känner att det saknas initiativ inför framtiden. Om Marcello inte hittar sitt syfte i…
-
Doktor Mabuses testamente (1933)
Jag ryggar fortfarande tillbaka inför den här filmen. Den har fortfarande kvalitéer som jag inte kan beskriva; något med den är fortfarande chockerande. Det är Langs kusligaste och mest oroande. I hans legendariska produktion åren 1921-1933 är det otroligt nog också hans mest ”lättsamma”. Precis som med M är det omöjligt att se den utan…
-
Things Heard & Seen (2021)
Det här är en såsig klump till film, som inte har övertygelse nog att skildra någon form av handling. Första akten pågår i 100 minuter, sedan följer 20 minuter av oförtjänt final. Det är en film som prokrastinerar sig framåt och som aldrig kommer ut ur första aktens trygga lilla ruta. Det är presentation, presentation,…
-
Cult of the Cobra (1955)
En knasig, ful ankunge i Universals katalog av b-rysare; Cult of the Cobra, med Faith Domergue som den mystiska ormkvinnan från Indien! Det är ett gäng muntra jänkarsoldater som får skylla sig själva när de blir lite för nyfikna på väg hem från andra världskriget. De smyger sig in i en mystisk ormritual i Indien och… curses,…
-
Dödsexpressen (1972)
Här har vi en mysig, oväntat mångsidig tågrysare som man spelade in på Hammer-manér genom att använda sig av scenografin som blev över från mer påkostade filmer (ryktet säger Doktor Zjivago). Vi är, därför antar jag, i tidigt 1900-tal och ett förhistoriskt apmonster gör livet surt för passagerarna på transsibiriska expresslinjen. Ombord är rivaliserande antropologerna…
-
No Time to Die (2021)
Det är svårt att bli klok på James Bond nuförtiden. Han var ung och hungrig när Daniel Craig tog över rollen i Casino Royale och Quantum of Solace. Sedan var han plötsligt gammal och förlegad (Skyfall). Efter att han överlevt sitt tjugofjärde officiella äventyr, Spectre, var det svårare än någonsin att säga vad Bondfilmerna egentligen…
-
Crawl (2019)
Crawl är en ödmjuk påminnelse om att vissa människor fortfarande vet hur man använder och utnyttjar filmmediets potential. Det är en katastroffilm, och en monsterfilm, om hårt kämpande människor och ett gäng hungriga alligatorer. Men det är en otroligt välgjord katastroffilm, och monsterfilm, om hårt kämpande människor och hungriga alligatorer. Alejandre Aja, som regisserat filmen, slog…