Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

City of Hope (1991)

John Sayles tillhör den skara spännande regissörer som alltid varit nästan-mästerliga – den typ av ”starkt jobbat!”-auteurerer som är omöjliga idag, när filmer antingen tycks vara miljardbudgetspektakel eller uselt DTV-skval; man kan kalla honom för den saknade länken mellan Robert Altman och Paul Thomas Anderson, vilket också City of Hope bevisar. Detta är en sådan där panorama-mosaik […]

Fortsätt läsa

Cyclo (1995)

Cyclo handlar om en ung man som bedriver cykeltaxi för att överleva på Hanois bittra gator. Men titeln hänvisar till en annan cykel: Cykeln som börjar med våld (till exempel Vietnamkriget), leder till avgrundsdjupa klassklyftor, det vill säga oerhörd fattigdom, vilket leder till våld (till exempel kriminalitet) vilket till sist upprätthåller fattigdomen (nu med moraliskt förfall […]

Fortsätt läsa

Andy Hardy på vift (You’re Only Young Once, 1937)

På 1930-talet blev Andy Hardy-serien otroligt populär – berättelsen om den sammansatte domaren och hans familj utgjorde prototypen för framtidens sitcoms á la ”Cosby” eller ”Huset fullt”, som skulle bli populära av precis samma anledningar. I bokhyllan har jag (kvar) Bonniers stora filmguide, där man kan läsa att Andy Hardy-filmerna ”känns idag ofta föråldrade … [deras] […]

Fortsätt läsa

The Adam Project (2022)

Jag vet inte om det smörjer mitt ego eller inte när jag säger att filmer som The Adam Project var exakt de berättelser jag skrev när jag var i mellanstadieåldern – tänk om du kan resa i tiden och hälsa på ditt tolvåriga jag! Och tänk om generiska skurkar jagar dig och tänk om, tänk om… ja, […]

Fortsätt läsa

Due partite (2009)

En Cristina Comencini skrev manus efter sin egen pjäs, tillsammans med regissören Enzo Monteleone, för att få till den här blygsamma men effektiva lilla filmen; se, även glättiga medianfilmer för en bred publik kan vara alldeles utmärkta! Due partite är, som titeln antyder, uppdelad i två delar. Den första utspelar sig på 60-talet och handlar om en […]

Fortsätt läsa

S is for Stanley (2015)

Jag såg att den här amatörmässiga dokumentären låg och skvalpade på Netflix – ett dåligt tecken – men nyfikenheten hade ihjäl katten. Den handlar om Emilio D’Alessandro, en italiensk rallyförare som blev Stanley Kubricks chaufför och sedan hans allt-i-allo. Boken om honom heter ”Stanley Kubrick and Me” och är helt oumbärlig för Kubrickfans – raddan […]

Fortsätt läsa

Kallt vatten (1994)

Pojke möter flicka i 70-talets Paris. De upplever båda alienation gentemot omvärlden och samhället och bestämmer sig för att fly tillsammans. Men det har unga gjort i alla tider, anser Oliver Assayas, så vad som behövs nu är att denna enkla slice-of-life-historia blir förvrängd i ansträngt konstnärliga termer, med många utdragna scener i pseudodokumentär stil. […]

Fortsätt läsa

Coffy (1973)

”Coffy is a liberated woman!” säger de skurkaktiga männen i den här filmen, som om de skrattar på Pam Griers bekostnad; hon är trots allt den feministiska ledstjärnan i en tuttfixerad exploitationfilm som (med sitt oresonliga hat mot överplagg) är lika mycket porrfilm som vigilantaction. Likväl blev Coffy den största hiten för Grier, och är idag […]

Fortsätt läsa

Carandiru (2003)

Den omhuldade argentinsk-brasilianske regissören Héctor Babenco överlevde svåra operationer mot sin benmärgscancer och gjorde därefter en film som andas mästerverk och karriärszenit; en skildring av det ökända Carandirufängelset, som polisen år 1992 stormade för att genomföra en massaker på 111 fångar, allt i fascistiskt raseri. Babenco annonserade filmen som hans mest realistiska och den fick […]

Fortsätt läsa