Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

Dödligt protokoll (Q & A, 1990)

Överkokt Lumetfilm om en rättrådig ung åklagarassistent (Timothy Hutton) vars första jobb ska vara en rutinundersökning – istället visar det sig att händelsen han undersöker är toppen på ett isberg av korruption. Nick Nolte är vedervärdig korrupt snut, Armand Assante är sympatisk knarkbaron, han i sin tur gift med kvinna (Jenny Lumet), som Huttons huvudperson […]

Fortsätt läsa

The Queen of Sheba’s Pearls (2004)

Efter två Liza Marklund-blockbusters återvände Colin Nutley till Engggggggland (ja, håll käkarna spända där ett tag) för den här röriga 40-talssåpan. Helena Bergström spelar kvinna som dör i kriget och lämnar efter sig en pojke som växer upp på lantligt gods (en sådan där ståtlig, engelsk residens där en massa släktingar bor, alla helt omöjliga […]

Fortsätt läsa

Bulletproof Monk (2003)

Seann William Scott spelar en man som heter Kar. Detta ska bero på något slags kinesiskt arv. Men liksom… hur ska man inte kalla den här filmen för Dude where’s my Kar? Frågar gör väl den skottsäkra munken själv, spelad av en av de största skådespelarna genom tiderna, Chow Yun-Fat. Uppenbarligen kan han bära vad […]

Fortsätt läsa

Holes (2003)

Ett udda familje/fantasiäventyr som jag aldrig hade hört talas om förut, där Shia LaBouf introducerades till världen som Stanley Yelnats, en pojke som måste åka till ungdomsläger där Jon Voight med tvättbjörnsfrisyr får honom att gräva hål i öknen. De andra barnen har smeknamn och stämningen är riktigt tuff, som att vi tittar på Cool […]

Fortsätt läsa

Niagara (1953)

Filmen som gjorde Marilyn Monroe till stjärna; en underskattad, sexuellt driven noir som blandar en färgstark yta med ett mörkt innehåll. Storyn är helt ologisk, men den är ologisk på det där ovärderliga sättet som hos Hitchcock och Lang, inte mer löjligt än North by Northwest eller Vertigo (filmer som av någon anledning aldrig kritiseras för […]

Fortsätt läsa

Q-Planen (Q Planes, 1939)

Underhållande spionhistoria som i själva verket är ett lyckat försök av britterna att göra screwballkomedi. Scotland Yard-inspektören Laurence Olivier är den enda som förstår att diverse flygplansolyckor inom försvarsmakten inte är en slump – spåren leder till skurkaktiga spioner med mystiskt strålvapen! Poängen är hursomhelst journalisten Valerie Hobson, som han käbblar med; kärlek börjar alltid […]

Fortsätt läsa

Queen Kelly (1932)

Ett till ofullbordat epos av von Sternberg – denna (om en klosterflicka som förförs av prins och sedan blir bordellmamma!) skulle ursprungligen vara fem timmar lång; i stället blev det den sista stora produktion som Von Sternberg tilläts arbeta på. Skulle av allt att döma ha blivit ett mästerverk; chockerande intensiv, sadomasochistisk och dekadent, den […]

Fortsätt läsa

Kwaidan (1964)

Typiskt imponerande, oerhört välgjord japansk inomhusteater av Masaki Kobayashi. Fyra starka spökhistorier byggda på folksagor samlade av Lafcadio Hearn; de två första är mer romantiskt orienterade, den tredje är huvudnumret (en blandning av kabuki och mänsklig dockteater) och den sista är en ”ofärdig” epilog. Minutiöst sammanställd, vackert fotad i scope, med många märkliga stunder och […]

Fortsätt läsa

Boiling Point (1993)

Den här filmen är så tråkig att dess produktionshistoria är lite av en räddning. Från början kallades den Money Men och var en b-film om en bedragare (Dennis Hopper) som måste hosta upp 50 000 dollar medan han försöker få sin ex-fru att falla för honom igen. Det är ”the schmuck with a heart of […]

Fortsätt läsa

Tyrel (2018)

Jag är fortfarande ombord för Sebastían Silva på grund av hans underskattade Magic Magic, som handlade om en osäker tjej (Juno Temple) som definitivt kände sig som outsidern när hon var fast med ”vänner” i en stuga ute i skogen på en mardrömsweekend. Jag gick in för Tyrel med viss skepsis, eftersom det bara verkade vara en version […]

Fortsätt läsa