Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

Muren som skiljer (The Forbidden City, 1918)

Anspråksfullt stumfilmsdrama om romansen mellan en kinesisk kvinna och en amerikansk diplomat, vilket leder till tragedi och en dotter, som i sin tur växer upp som persona non grata i såväl Kina som USA. En prestigefull dubbelroll för Norma Talmadge i huvudrollen; yellowface-sminkningen och det segregerande budskapet ger inte filmen några ”likes” hundra år senare. […]

Fortsätt läsa

Kärleksexperten (The Love Expert, 1920)

Typisk romkom-stapelvara som systrarna Talmadge gjorde industri av på stumfilmstiden – här är det Constance Talmadge som spelar spelar självutnämnd ”kärleksexpert” som parar ihop folk till höger och vänster, bland annat systrarna till den man hon själv vill gifta sig med, alltmedan hennes familj förfasas över hennes romantiska ådra. Väldigt rart alltihop, men filmen saknar […]

Fortsätt läsa

Auteurathon Arnold/Deren Lupino/Wishman (WIP #1)

Tidigare om Dorothy Arzner. Efter First Comes Courage (1943, anm.) kan man inte säga annat än att Dorothy Arzner ”försvinner”. Hennes karriär kan fortfarande spåras – under andra världskriget gjorde hon instruktionsfilmer till soldaterna, i radio hade hon ett slags socio-politiskt vett- och etikettprogram för kvinnor, hon gjorde som sagt ett par Pepsi-reklamer åt Joan Crawford och […]

Fortsätt läsa

Charmören Andy Hardy (The Courtship of Andy Hardy, 1942)

Den tolfte Andy Hardy-filmen är eventuellt den som åldrats sämst. Börjar med att storasyster Parker (som i princip varit frånvarande sedan 30-talet) återvänder från storstaden och genast blir skammad av sin familj för sina nya onda seder. Samtidigt försöker domare Hardy hindra ett grälsjukt par från att ta skilsmässa, bland annat genom att låta Andy dejta […]

Fortsätt läsa

Back to School (1986)

Kravlös komedi om en stenrik men krass klädesförsäljare (Rodney Dangerfield) som börjar på college för att komma närmare sin son (Keith Gordon). Gagkomedi byggd runt Dangerfields one-liners och storögda, Grodan Boll-liknande personlighet – han är ingen skådis, och intrigen är rätt hafsig, men skämten håller och filmen hycklar aldrig om huvudpersonen, som blir en sorts […]

Fortsätt läsa