Smårolig film där Nicolas Cage spelar sig själv; plågad av sitt ego, sina dåliga familjerelationer, samt en dekiskarriär med gigantiska skulder accepterar han att mot betalning dyka upp på en födelsedagsfest åt stenrik, stjärnögd beundrare (Pedro Pascal). Detta leder till en spionhärva där han måste arbeta åt CIA samtidigt som han spionerar på den snälle […]
Fortsätt läsaLaddat vapen 1 (National Lampoon’s Loaded Weapon 1, 1993)
Det är inte den bästa spoofkomedin, men med åren tror jag att Laddat vapen 1 varit med mig längst. Liksom en trofast hund har jag alltid kunnat vända mig till den, även när Leslie Nielsen och Hot Shots 2 känns som för mycket arbete. Spoofkomedin har ett dåligt rykte överlag, även om det är en subgenre som är […]
Fortsätt läsaAmos & Andrew (1993)
På det tidiga 90-talet gjordes ett par av dessa tappra men vaga försök till etnicitetskomedi. Några av dem skulle leva vidare som Ice Cube-komedier, även om de troligen var inspirerade av Spike Lee och dåtidens rubriker. Märkligt nog har tiderna kommit ikapp och nu finns det något nästan modernt över dem. Tyvärr var de mestadels […]
Fortsätt läsaShoplifters (Manbiki kazoku, 2018)
Efter några småloja filmer återvänder Kore-eda till tematiken om sociala bekymmer i sin bästa film på länge. Han liknar Kieslowski i sättet hans berättelser skapar sina egna poänger och hur filmen målar upp sin helhetsbild medan den pågår. Han behöver dock fler steg, och blir kanske onödigt komplex, nästan till den grad att han blir […]
Fortsätt läsaThe Amazing Transplant (1970) / Love Toy (1971)
I The Amazing Transplant, som måste vara en av de sämsta filmer som någonsin gjorts, får vi följa en grimaserande gubbe, som ska föreställa vara polis, på jakt efter sanningen om hans systerson, en till synes vanlig ung man som stryper kvinnor med guldörhängen (faktiskt lägger han händerna om dem och de dör, det är […]
Fortsätt läsaFörbannelsens hus (The House of the Seven Gables, 1940)
Livlig, totalt underskattad typ av gotisk såpa om en fejd mellan två bröder (härligt styvkorkade George Sanders och lika härligt hetlevrade Vincent Price) kring deras släkts olycksförföljda gamla hus, som sägs lida av en förbannelse. Onda Sanders tror det finns guld i väggarna, bokstavligt talat, medan rättrådiga Price vill sälja det. Konflikten tar oväntade turer. […]
Fortsätt läsaDimmornas bro (Waterloo Bridge, 1940)
Detta är en välgjord men lite överskattad filmatisering av Robert E. Sherwoods pjäs, tidigare filmad av James Whale som Natt över London. Robert Taylor spelar mjältsjuk soldat som vid andra världskrigets början blickar tillbaka till början av första världskriget och den tragiska romantiken mellan honom och en dansös (Vivien Leigh) som blir prostituerad när hon tror […]
Fortsätt läsaDet nakna ansiktet (Bez końca, 1985)
Man ser aldrig Kieslowski komma; han är alltid ett steg efter en och man är aldrig säker på om han eller en själv leder vägen. När jag ser en av hans filmer är jag nästan alltid säker på att jag förstår vad jag ser, att jag kan se någon akilleshäl, att berättelsen är lite för […]
Fortsätt läsaDjango & Django: Sergio Corbucci Unchained (2021)
En till synes bakfull och något blåslagen Quentin Tarantino, samt Franco Nero och Ruggero Deodato, medverkar i den här billiga dokumentären om Sergio Corbucci, känd för sina våldsamma spaghettiwesterns på 60-talet. Tarantino vill ha det till att Corbuccis filmer var allegorier för italiensk fascism, men filmen struntar i att gå in på det. Detta […]
Fortsätt läsaEtt oanständigt förslag (Indecent Proposal, 1993)
Den här filmen har ett tvåspårsproblem. Två filmer pågår samtidigt här. Det är därför en ganska intelligent film, när den inte är idiotisk. Den har något på gång när den inte är helt körd. Den ena filmen är mer tematisk och konceptuell och den är fascinerande. Den frågar vad man ska göra med kärlek i […]
Fortsätt läsa