Kategori: film
-
My Brother’s Wife (1966)
En till ”roughie” från Doris Wishman. I denna går saker dåligt för den uttråkade hemmafrun June Roberts när hon blir ihop med sin makes bror, en fifflande dynghög. Så vid det här laget förstår vi att Wishman bara är intresserad av att skådespelarna ska ta av sig kläderna ibland, men trots total teknisk misär har…
-
Min favorithustru (My Favorite Wife, 1940)
Screwballversion av Alfred Tennysons ofta omgjorda epos ”Enoch Arden” om en man som gifter om sig efter att hustrun befarats död varpå strul uppstår när den första hustrun återvänder. Cary Grant och Irene Dunne är ganska nedtonade i huvudrollerna, och överhuvudtaget saknar man lite energi i tempot, men skådespelarna håller det hela igång; Randolph Scott…
-
En persikolund i Katalonien (Alcarràs, 2022)
Jodå, visst är detta en trovärdig skildring av en familj katalanska persikoodlare vars tillvaro hotas när markägaren dör och storföretag köper upp marken. Det är inte alls en dålig version av ett typiskt europeiskt indiedrama, den typ av film som tycks bestå av ett par nyckelscener och mycket pseudodokumentär utfyllnad där diverse anekdotiska mikroscener av…
-
Titta han snackar! (Look Who’s Talking, 1989)
Kirstie Alley och John Travolta är bedårande i den här romantiska komedin, där hon spelar neurotisk revisor som blir gravid och ensamstående mamma; Travolta är hemmagjort charmig taxichaufför som börjar jobba som barnvakt åt henne. Det hade räckt gott så! Men av någon anledning går hela filmen ut på att bebisen har en ologisk inre…
-
Tre män och en baby (3 Men and a Baby, 1987)
Att se Tre män och en baby från början till slut (för första gången) var en ganska trevlig upplevelse, speciellt med en två månader gammal dotter i mitt knä (#fenomenologi). När jag växte upp var filmen på TV hela tiden så jag blev väldigt bekant med dess närvaro; Jag kan inte ens säga att jag…
-
Falling Down (1993)
Varje gång jag kommer tillbaka till en Joel Schumacher-film blir jag mer övertygad om att han var väldigt underskattad. Jag brukade betrakta honom som ”Verhoeven light”, eftersom han lyckades visa exakt hur subversiv en mainstreamfilm kunde vara och fortfarande hålla sig inom gränserna för vad som än verkar passera för anständighet för dagen. Men när…
-
Death Proof (2007)
Tarantinos filmer förblir vanligtvis vad de är för mig. Inglourious Basterds är inte som att se en ny film varje gång jag ser den. Pulp Fiction är fortfarande exakt lika bra, varken mer eller mindre. The Hateful Eight kommer aldrig att bli bättre. Django Unchained kommer alltid att vara samma ojämna upplevelse. Det här är…
-
Juggernaut (1974)
Riktigt gedigen thriller, realistisk till det absurda, med ett till synes standard katastroffilmscenario: En galning har planterat flera intrikata bomber på en passagerarkryssning – jakten på galningen går igång på fastlandet med Anthony Hopkins, som expert Richard Harris skickas in för att hitta och desarmera bomberna medan den komprimerade kaptenen Omar Sharif måste ta itu…
-
Oliver Twist (1948)
En av de bästa filmer som någonsin gjorts. Leans perfekta Charles Dickens-filmatisering är kanske till och med snäppet bättre än Lysande utsikter som han gjorde året innan, även om hans Oliver Twist får den filmen att framstå som Sound of Music. Detta är en rent mardrömslik vision av ett klassamhälles apokalyps. Oliver lever i en värld där…
-
Lysande utsikter (Great Expectations, 1946)
Felfri klassiker, troligen den bästa filmatiseringen av en Dickens-roman, eller någon roman överhuvudtaget, i filmhistorien. Berättelsen om den ödmjuka sonen till en smed ute på landsbygden som via en anonym sponsor får chansen att bo i London och växa upp som en ”gentleman” är i Leans händer en osannolikt klanderfri produktion där inte en enda…
