Porco Rosso (1992)

Av alla Miyazakis filmer kanske Porco Rosso är den mest underskattade; på många sätt verkar det vara både hans mest lättillgängliga och svårtillgängliga. Lättillgänglig eftersom det är en klassisk äventyrsmatiné med mycket Old World-schwung; huvudpersonen är en dödsföraktande smugglarpilot anno 1930-tal och intrigen är inte mer än en slags öppen planlösning där han kämpar mot pirater i luften (det hela är hyggligt jämförbart med Disneys serie ”Luftens hjältar” några år tidigare). Svårtillgängligt inte bara för att huvudpersonen via en förbannelse förvandlats till en gris (!) utan för att tematiken behandlar krigstrauman och maskulin ångest; något som skär sig något med filmens romantik, som till stor del består av en slags japanskt färgad Europa-kitsch. Kriget i Jugoslavien skapade ytterligare ny kontext åt berättelsen (som utspelar sig över Adriatiska havet). Trots allt detta, eller på grund av det, är Porco Rosso en rik upplevelse att ta del av; möjligen finns här fler bra delar än en stor helhet, men rent visuellt sjunger filmen. Sången är för övrigt en tydlig prelude till Det blåser upp en vind, Miyazakis svansång runt tjugo år senare.

Kurenai no buta. 1992 JAPAN 94 min. färg/35mm, animerad/1.85:1. R: Hayao Miyazaki. Röster: Shuichiro Moriyama, Tokiko Kato, Bunshi Katsura Vi, Tsunehiko Kamijo, Akemi Okamura, Akio Otsuka, Hiroko Seki, Reizo Nomoto, Osamu Saka, Yu Shimaka, Mahito Tsujimura, Minoru Yada. USA-version 1994: Patrick Harlan, Greg Dale, Lynn Eve Harris, Faith Bach, Clay Lowrey, Jeff Manning. Disneys utgåva från 2005: Michael Keaton, Cary Elwes, Kimberly Williams-Paisley, Susan Egan, David Ogden Stiers, Brad Garrett, Bill Faggerbakke, Kevin Michael Richardson, Frank Welker. Efter mangan Hikotei Jidai (1989) av Miyazaki.