2002 började dåsigt. Det kändes som att varje film var en reaktion på 9/11. Ville man ha action fick man nöja sig med Collateral Damage. Ville man ha romantik fick man Unfaithful (med Diane Lane vilse på en gata i New York full av flygande sopor, en spöklik bild i en annars förglömlig film). Bara […]
Fortsätt läsaMycket väsen för ingenting (Much Ado About Nothing, 1993)
En nästan perfekt film; Branaghs hantering av texten är ett rackartyg, miljön är genialisk, skådespeleriet är så bra att man får ont i huvudet (inklusive Keanu Reeves som är perfekt vald som den självutsagda skurken; både här och i Dracula har Reeves en trög, oförtjänt gravallvarlig hållning som var precis vad rollerna krävde; han påminner […]
Fortsätt läsaHarry Potter och hemligheternas kammare (Harry Potter and the Chamber of Secrets, 2002)
Det är svårt att se den här filmen som en film från 2002, bara som uppföljaren till Harry Potter och de vises sten, och det är ett bevis på framgången för den här serien; i efterhand är Hemligheternas kammare något av en tematisk kittel för serien. Allt intressant med berättelsen har sina rötter här (denna […]
Fortsätt läsaDawn of the Dead (2004)
Romero gjorde sin poäng 1978, så denna nyinspelning är ”först som tragedi, sedan som fars”-ögonblicket. Zack Snyders film är i första hand konstruerad som en dokusåpa, vilket ju var en dominerande mediagenre anno 2004. Karaktärerna faller in i de förväntade troperna (våra ”favoriter” är vardagshjälten och sjukskötersketjejen, men vi gillar inte den lata skurken eller […]
Fortsätt läsaFemme Fatale (2002)
Definitivt en slutstation för De Palma, här är han bara ensam i sitt rum och klipper bilder för sakens skull; Femme Fatale är inte mer eller mindre imponerande än någon annan De Palma-film, det är bara mindre film i den. Det är bokstavligen klippning istället för berättelse, och de två är bara kompatibla till en […]
Fortsätt läsaThe Long Kiss Goodnight (1996)
Det finns ett genialt trick till Renny Harlins bästa filmer; de börjar med en pitch som är nästan för enkel, men ändå lockande, sedan någonstans längs vägen tappar de bollen och all anspråk på logik, men vid det laget är man med i tempot och fast i den opretentiösa energin som följer med på åkturen; […]
Fortsätt läsaThe Ghost Writer (2011)
Ewan McGregor spelar anspråkslös skribent som anlitas som spökskrivare åt en före detta brittisk premiärminister (Pierce Brosnan). Tråkigt nog har hans föregångare dött under mystiska omständigehter och just som han ska börja arbetet uppdagas en politisk skandal som han gör misstaget att börja nysta vidare i… På pappret är det här en ganska typisk geopolitisk […]
Fortsätt läsaGoldenEye (1995)
GoldenEye känns fortfarande som en unik film på grund av all potential som för det mesta gick ouppfylld under Brosnan-eran; de tre uppföljningarna fungerar alla som separata enheter (i varierande grad) men GoldenEye är mycket mer av ett medvetet försök – det är inte en förmäten”comeback”. Den tar itu med kritik, den engagerar sig i […]
Fortsätt läsaTop Gun (1986)
En high school-film förklädd till krigsmaktspropaganda, mest intresserad av relationen mellan lärare och elever (och män, let’s face it; jag hade fått för mig att gayvinkeln var rätt långsökt, men den är faktiskt lika självlysande och naturlig som i en film av Almodóvar). Så länge det finns spänningar mellan Tom Cruise och Kelly McGillis känns […]
Fortsätt läsaFar from Heaven (2002)
Idag skulle detta passera som en direkt nyinspelning av Sirks All That Heaven Allows (den skulle utan tvekan kallas en ”reimagining”) där Jane Wyman föll för sin unga trädgårdsmästare – om det var tabu 1955 (allt som himlen tillåter) noterar Haynes att homosexualitet och dating bortom hudfärgerna var bortom tabu, dvs långt ifrån ”himlen”… vilket […]
Fortsätt läsa