fredrik fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

Kategori: Filmloggen

  • Irene (1926)

    En av många succéer med flapperstjärnan Colleen Moore. Här spelar hon optimistiskt lagd irländska som råkar rymma från sin lurkiga familj och bli scenstjärna i New York – däremellan pågår en hel del tradigt till-och-från i societén, varvat med diverse dialektal humor i titelkorten. Kravlös underhållning men saknar mycket till smak, god som dålig –…

  • Angel’s Egg (Tenshi no tamago, 1985)

    Radikal dystopi av Mamoru Oshii som utspelar sig i mystisk, ödslig framtidsvärld där en flicka bär på, och söker skydda, ett ägg som hon är övertygad om bär på en ängel. Hon träffar på en betydligt mer misantropisk figur och deras möte leder efterhand till en dyster slutsats. Detta är en ovanlig film av sitt…

  • The Housemaid (2025)

    Sydney Sweeney spelar hemlös ung kvinna som anlitas som hushållerska åt välbärgad kvinna (Amanda Seyfried) som lever i flådigt hus med mystiskt perfekt man och tystlåten dotter. Snart visar sig hustrun vara psykotisk och labil och det är bara början av twisterna. En sebar thrillermelodram som tyvärr är sin egen värsta fiende – förlagan (en…

  • Jackass 3D (2010)

    Fler påhitt ackompanjerade av hysterisk entusiasm från alla inblandade. Alla verkar rika nog att inte ha tagit synbar skada av sina eskapader vid det här laget; samtidigt känns denna film snäppet mer försäkrad eftersom en majoritet av skämten är utfyllnad som går ut på att få så många som möjligt att kräkas. When all else…

  • Jackass 2 (Jackass Number Two, 2006)

    Volym 2, som av någon anledning tog fyra år att få till, är mer påkostad och välgjord, också mer uppenbart fabricerad, med ett par rätt genomtänkta scenarion – särskilt finalen där en i gänget åker på en nervig dubbelblåsning som åskådaren själv länge inte vet hela sanningen om. Med det sagt är detta fortfarande enbart…

  • Jackass: The Movie (2002)

    En av 2002 års största biosuccéer var denna långfilmssammanställning av olyckor och äckel-päckel från Johnny Knoxville och hans glada gäng självspäkare. Uppvisas gör bl.a bajseri i skyltfönstertoalett och ätande av nerkissad snö. Generation X har här nått en fascinerande helvetisk återvändsgränd; ingenting hade fungerat om inte alla inblandade kom från en vit medelklass som kan…

  • Two Hands (1999)

    Underhållande australiensisk krimkomedi i Tarantino-stil om en lite för enkel och naiv nittonåring (Heath Ledger) som sjabblar bort tio tusen från den mordiske gangsterbossen Bryan Brown och sedan måste kämpa ihop med såväl ödet som slumpen för att fixa situationen. Premissen är inte direkt originell, och manuset har en tendens att falla tillbaka på billiga…

  • Blue (1993)

    Experimentfilmaren Derek Jarmans sista film gjordes medan han själv var döende i AIDS – ljudspåret består av essäistisk prosalyrik om hans tillvaro, mer fragmentariskt om hans liv och minnen, och mer symboliskt om termen blå, som här blir mer av ett subjekt än bara en färg. Visuellt består filmen ”enbart” av en blå skärm, och…

  • Grym revansch (La banda J. & S. Cronaca criminale del Far West, 1972)

    Extremt lurkig spagettiwestern i typiskt sunkig Corbucci-stil – Tomas Milian spelar en dräggig bandit som i jakt undan prisjägaren Telly Savalas dras med Susan George, en hund som råkar vara kvinna och som av oklar anledning ”älskar” honom. Tillsammans föreslås de vara en Bonnie & Clyde-duo längsmed en tjatig, repetitv intrig. Man förstår aldrig vad…

  • Nasa – halvblodet (Call Her Savage, 1932)

    Intressant men tyvärr också ganska hopplös historia som skulle vara en comeback för Clara Bow efter flera floppar och personliga turbulenser. Hon spelar vildsint Texas-kvinna som inte vet att hennes biologiska far var en urinvånare – eller att det är ”därför” hon är så hetlevrad – och som slår sig framåt i tillvaron; hon går…