Under Hollywoods gyllene era, när filmstjärnor stod som högst och drömfabrikens ideal dominerade filmen världen över, blev Ida Lupino snart en välbekant, om än inte ikonisk, figur. Det var inte länge hon, som britt, balanserade på tröskeln till det amerikanska – 1939 var hon med i The Adventures of Sherlock Holmes, enligt många den bästa […]
Fortsätt läsaAuteurathon Arnold/Deren Lupino/Wishman (WIP #3)
1922. Maya Derens familj flyr från Ukraina till New York. De tar namnet Deren för att förkorta Derenkovskaja. Fadern blir psykiatriker på vårdhem i Syracuse. 1928. England: Ida Lupino har som tioåring memorerat Shakespearepjäser och reser runt med resande teatrar. Efterhand assisteras hon av sin farbror Lupino Lane till att bli statist åt British International […]
Fortsätt läsaAuteurathon Arnold/Deren Lupino/Wishman (WIP #2)
1912 Doris Wishman föds den första juni i New York City. Hennes föräldrar är judiska invandrare från Ukraina. Hennes pappa säljer hö och spannmål. Hennes mamma dör någon gång under hennes barndom. 1917 Maya Deren föds i Kiev, 29 april 1917 i en judisk familj; hennes far, Solomon Derenkowsky, är psykolog. På grund av antisemitiska […]
Fortsätt läsaAuteurathon Arnold/Deren Lupino/Wishman (WIP #1)
Tidigare om Dorothy Arzner. Efter First Comes Courage (1943, anm.) kan man inte säga annat än att Dorothy Arzner ”försvinner”. Hennes karriär kan fortfarande spåras – under andra världskriget gjorde hon instruktionsfilmer till soldaterna, i radio hade hon ett slags socio-politiskt vett- och etikettprogram för kvinnor, hon gjorde som sagt ett par Pepsi-reklamer åt Joan Crawford och […]
Fortsätt läsaHideout in the Sun (1960)
Det här är varför jag inte längre ger filmer betyg – hur skulle jag kunna rationalisera att ge den här filmen en ynka stjärna, vilket jag gjort förut. Doris Wishmans debut är varmhjärtad, otroligt älskvärd och rolig, må så vara att den är fotad i ”nude-o-rama”. Berättelsen om ett par bankrånare som gömmer sig på […]
Fortsätt läsa📚 Auteurathon: Arzner (sista delen)
<- del 8. Detta är den sista delen i denna serie texter. Hela texten från början till slut kan läsas här. Dance, Girl, Dance fungerar på alla rimliga sätt som Dorothy Arzners sista film. Jag vill till och med överväga tanken att Arzner själv såg på filmen som hennes sista, även om jag inte har några […]
Fortsätt läsa📚 Auteurathon: Arzner (del 7)
<- Del 6. Efter att Arzner separerade från Paramount gjorde hon färre filmer, med längre uppehåll, men ingenting föreslår att avhoppet ledde till någon kreativ svacka. Året efter Merrily We go To Hell levererade hon en till av sina bästa filmer, den fascinerande melodramen Christopher Strong (”En stor mans älskarinna” i Sverige) med Katharine Hepburn; det var Hepburns […]
Fortsätt läsa📚 Auteurathon: Arzner (del 6)
<- Del 5. ”Vad tycker du?” Detta var en fråga som få hörde regissörer säga på 1930-talet, men Dorothy Arzner sa det. Inte bara skådespelarna framför kameran utan till de bakom. Inte minst arbetade hon nära manusförfattarna för att säkerställa att de hade en gemensam vision, eller åtminstone att ingen klev på den andras tår. Detta […]
Fortsätt läsa📚 Auteurathon: Arzner (del 5)
<- Del 4. De mest berömda regissörerna tenderar att vara innovativa outsiders, sådana som inte följer strömmen utan höjer ribbor och skapar måttstockar som få andra kan leva upp till. Gott så, antar jag. Men måttstockar vore ju meningslösa utan arbetare; de som bygger själva huset, om vi tillåter oss en lite långsökt formulering. Det […]
Fortsätt läsa📚 Auteurathon: Arzner (del 4)
<- Del 3. När samarbetet med Ralston rann ut i sanden kom Arzner ihop sig – som ler och långhalm, kan tilläggas – med Clara Bow. Detta samarbete bidrog ytterligare till att ge Arzner en matrik startsträcka på regissörskarriären med ytterligare två succéer – Skaffa dig en man (1927) och särskilt Vildkatten (1929). Bow var ju 1920-talets […]
Fortsätt läsa