Des Demonas första självbetitlade skiva från 2017 kom lite grann som ett alarm som signalerade ett sjukdomstillstånd. Förutom den kaotiskt ekletiska musiken i sig – gapig, funkig, distad noise-new wave-punk med protesttexter i Iggy Pop-stil dränkt i spattig 60-talspsykedelia – var det rätt svårt att inte tolka skivan som en stor skylt som påminde en […]
Fortsätt läsaDwight Yoakam – Brighter Days (2024)
När artister tar sina artistnamn, och säger farväl till namnet deras föräldrar gav dem, är det oftast för att de heter saker som Dwight Yoakam. Bara Dwight Yoakam själv skulle ha den solklara självsäkerheten att säga ”Vadå? Dwight Yoakam. It’s ma’ name!” Detta är en artists vars själva signum nästan alltid varit att en sorts […]
Fortsätt läsaDJ Suzy – Haunted disc (2024)
En hemsökt skiva, eller inte en skiva alls? Haunted disc lanseras som ett ”mixtape”, så kalla det vad du vill. Debutalbumet (dårå) från nepobabyn Suzy Ekman Ronander följer den moderna strategin att samla ihop tidigare singlar och EP:s med fem nya spår. Sak samma. Det här en väldigt underhållande och mycket hemmagjord mix av drömsk r’n’b från […]
Fortsätt läsaBobbysocks – Waiting for the Morning (1986)
⦁⦁⦁ Det är lätt att glömma hur mycket mindre – och hur mycket större – Eurovision brukade vara. Innan helrenoveringen på 2000-talet kändes hela tillställningen som en firmafest i ett öststatsland. Vinnarna glömdes emellertid aldrig bort. De kunde inte försvinna i bruset. Alla såg på tävlingen och därmed var alltså prestigen och tyngden i att […]
Fortsätt läsaTomas Andersson Wij – Ebeneser (1998)
⦁⦁⦁ Man ska inte låta sig luras av det lite osmickrande omslaget, där vi ser en ung man som försöker sig på ett pseudoerotiskt stirrande in i kameran. Är det en uttråkad skolfotograf som plötsligt gör ett självporträtt? Är det en dräggfull hipster som försöker se cool ut innan han åker in i fyllecell? Eller […]
Fortsätt läsa
Craig Finn – A Legacy of Rentals
Det enklaste ord jag finner för Craig Finn är berörande. Ska hans musik beskrivas mer kategoriskt så låter det inte speciellt originellt; han snack-sjunger släpigt igenom anekdotiska berättelser från kasinon och barer i det gamla välbekanta Amerikat där losers och hasbeens bor. Enkla arrangemang. En och annan avlägsen kvinnokör. Har det gjorts förr? Ja och […]
Fortsätt läsa
Cool Maritime – Big Earth Energy
Delvis var det kanske slumpen. Jag slog på den här skivan en regnig tisdagsförmiddag mitt i ett kyligt maj – det susade ljudlöst i träden på andra sidan fönster som böljade av drypande regn; alla rum sken blått med stänk av lime och smaragd. Trädgården såg direkt tropisk ut, med det höga oklippta gräset […]
Fortsätt läsaOrkan – Livsgaranti
Den här skivan smäller igång som ett spännande äventyr genom snårskog och rymd. Det är inte ordval tagna ur luften. Inledande numret heter just Urskog och det blir snabbt uppenbart att Orkan har den säregna talangen att de kan iscensätta ting i ljud; dundrande, introvert, skrålande och besjälad på en och samma gång, Orkan låter […]
Fortsätt läsaKevin Morby – This Is a Photograph
Kevin Morby har gjort fina saker med sin honungsraspiga röst och sina halvmörka tingel tangel-feels. Lågmälda albumet Sundowner (2020) till exempel. Högljudda This Is a Photograph är däremot en besvikelse. Titeln är ett påstående som föreslår att vi talar om någon sorts existentialistisk resa i tid och (vardags)rum, men skivan är oformulerad på alla sätt […]
Fortsätt läsaThe Black Keys – Dropout Boogie
The Black Keys gör oansenlig BBQ-rock färgad av Texas och Mexiko, men inte så att det kommer i vägen för den radiovänliga produktionen. Redan i anslaget märks att Dropout Boogie har en åtstramad, lite syrefattig ljudbild som låter lite för mycket som att den laborerats fram i en studio med för hög hyra; man kan riktigt […]
Fortsätt läsa