Jag såg Basic första gången 2008 och gillade den inte mycket alls.
Jag gillade den mycket bättre den här gången.
Även om mitt stora klagomål kvarstår.
Basic är en fallstudie i allt annat än en fängslande story. Om ingen bryr si om vad som står på spel så är det meningslöst hur många vändningar du än kastar in. Vi tittar fortfarande på en övning i intrig, en story utan själva storyn. Det är inte riktigt samma besvikelse som De Palmas Snake Eyes (1998) men de två filmerna är definitivt besläktade.
Men för mig har vissa saker förändrats under de senaste femton åren. Mina standarder har sänkts, eftersom filmstandarder har sänkts. Av denna anledning kanske jag är mycket mer förtjust i blygsamt övertygande dussinfilmer än vad jag brukade vara. Det man letar efter i en sådan film är grunderna (eller the basics om man nu vill). De kan enkelt definieras och finnas. Det konstiga är att många prestigefilmer, som folk känner sig tvungna att se och skriva om, är totalt okunniga om dem idag. Man kan nästan säga att mycket av dagens skräpfilmer, direkt-till-streaming-skval och liknande, är vad som håller facklan för skönheten i hantverket som en filmisk berättelse kan vara. Många stora, hajpade filmer verkar inte ha någon aning om hur man konstruerar en berättelse som är vettig.
Basic är däremot en film där varje sekund måste vara funka vid sidan av den följande sekunden. Det är en film där allt i manuset kan förändras men filmens premiss måste förbli densamma (till skillnad från The Menu, för ett slumpmässigt modernt exempel, där ton och struktur förändras när handlingen gör det, som en dålig förare som inte kan hålla sin blick långt fram). Det är en film som måste organiseras noggrant i förväg. Om någon pusselbit är eller till och med känns fel, är det hela förstört; publiken förväntar sig ett bra pussel och som regissör förväntas du vara hjärnan.
Tänk om man skulle be någon som Jordan Peele, Ruben Östlund, Edgar Wright, bröderna Safdie eller Todd Phillips att göra en film som Basic. De skulle falla på rumpan innan de avslutade sin första inspelningsdag. Så jag hatar att låta så himla snubbig om saken men John McTiernan alltså, kunde han göra film eller vad? Även en helt meningslös film, som Basic, lyckas fungera på alla de rätta sätten.