Liksom Jack the Ripper fanns de på riktigt, Burke och Hare. Det är lätt att glömma bort. Det är också det kanske märkligaste med denna redan rätt så märkliga film – en av de allra bästa och mest underskattade brittiska gammelrysarna, med ett av de allra bästa framträdandena av Peter Cushing.
Fortsätt läsa💿 Fredagen den 13:e (1980)
Fredagen den 13:e är inte en speciellt bra film, men jag har alltid känt att den har något litet extra som den inte riktigt fått erkännande för.
Fortsätt läsa💿 Point Break (1991)
Jag har aldrig riktigt fattat grejen med Point Break.
Fortsätt läsa💿 Väninnorna (1960)
När den franska nya vågen blommade ut var Claude Chabrol med i startelvan
Fortsätt läsa💿 Bortom horisonten (1973)
Få saker är lika eländiga som när man säger ”den här filmen kan nog inte bli värre” och skådespelarna plötsligt öppnar munnarna och brister ut i sång.
Fortsätt läsa💿 The Fast and the Furious (2001)
Är det läge att bli nostalgisk för det tidiga 2000-talet?
Fortsätt läsa💿 En midsommarnattsdröm (1935)
Har någon lyckats filmatisera Shakespeares midsommarnattsdröm ordentligt?
Fortsätt läsa💿 Glass (2019)
Glass är en film som handlar om skurkarna. Det är den första nyckeln
Fortsätt läsa💿 A Private War (2018)
A Private War är en otypiskt bra biopic, en genre som nästan alltid undviker den typ av råa känningar som den här filmen eftersträvar.
Fortsätt läsa📃 Hur jag slutade ängslas och lärde mig acceptera Cloud Atlas
Cloud Atlas var en film som irriterade mig bortom tid och rum när jag såg den första gången
Fortsätt läsa