Goldsmiths första fullängdsarbete (Black Patch) var utsökt – detta är hans andra titel, ett lekfullt och solitt om än långt mer rudimentärt ackompanjemang till en thriller i Jagad-stil. Aldrig så anonymt att man inte hör att det är Goldsmiths verk, dock – hör hur flera bärande fraser återkommer i Alien långt senare – även om merparten av soundtracket är den typ av xylofon-rally och chock-fanfarer man kan vänta sig av en film från eran.
Lämna ett svar