Mildhjärtad Eric Rohmerfilm, den sista i hans årtidssvit; en mycket anspråkslös karaktärsskildring som centrerar kring två kvinnor i 40-årsåldern – en av dem är en ensamstående, något vresig vinodlare som tvivlar på möjligheterna till en relation, varpå den andra lägger ut en kontaktannons å hennes vägnar utan att säga något. Det hela leder fram till en final på ett bröllop där vi möjligen kan tro att någon form av förväxlingskomedi ska gå av stapeln – i stället blir händelseförloppet autentiskt och tämligen odramatiskt; det är i mellanrummen vi kan känna de finkänsliga sanningarna om vårt behov av närhet, just för att Rohmer inte visar dem. Detta är en film där det är centralt att ingen karaktär någonsin vistas ensam eller i ett privat rum. Oklanderliga dialoger, avslappande skådespelare, harmoniska miljöer; en behaglig film, om än subtil så det förslår.