När det begav sig såg jag på alla romantiska komedier som samma film fast med olika titlar. Jag var inte uppmärksam; de sålde alla olika bitar av ett konformistiskt pussel, som ett cinematiskt universum av konservativa värderingar. Liksom Sweet Home Alabama är How to Lose a Guy in 10 Days en fördömelse av det urbana psyket och dess individualistiska instinkter, bara inramad som en ”satir” på genren som kallas ”livsstil”. Man kan tjäna alla pengar i världen, man kan förneka kristendomen och klä sig i en massa snajdigt snoffs – men så fort du träffar familjen och spelar en omgång skitgubbe så kommer kärleken smälta all den stadsskiten ur dig och avslöja att det inuti varje drygt citypucko finns det en glad idiot som väntar på att få komma ut.
Pitchen: Kate Hudson ska få Matthew McConaughey att dumpa henne inom 10 dagar för en artikel hon skriver. Hon har en egen spalt på ”Composure Magazine”, dvs Cosmopolitan, men vill helst skriva om presidentvalskampanjer och den geopolitiska utvecklingen av tredje världen… hur är det rimligt att hon hamnat på den här redaktionen? Jag vet inte, men hursomhelst. Han ska få henne att bli kär i honom samtidigt för ett cyniskt affärsavtal som nevertheless ska ge honom en saftig befodran. Ingen av dem vet att de andra har varsitt vadslag.
Den här uppenbart ologiska idén är helt meningslös om det inte blir läst som en parodi på kosmopolitiska värderingar. I verkligheten har ju han vunnit vadet så fort hon väl faller för honom. Den enda anledningen till att han inte dumpar henne är för att han inte kan. Så filmen ger en inget att hänga hatten på. Såvida man inte läser hela filmen som ett illvilligt hån, utformat för att få dig att känna skuld över att någonsin tänkt på vad du ska ha på dig innan du lämnat huset.
Ändå skulle filmen ha fungerat bra (eller åtminstone OK) om någon bara hade gjort en omskrivning och fått oss ut ur storyns dödläge. De två huvudrollerna gillar redan varandra, så hela filmens idé är irriterande, och vi tror inte på deras motivation (de båda gör det här för en jäkla befodran på jobbet!) Man kan notera mot slutet hur filmen på ett smygande låter Alright Alright Alright få behålla sitt gebit medan Kate slutar sitt jobb, förmodligen för att leva ett liv där han är den dominerande parten i hennes tillvaro.