Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

The Legend of Drunken Master (1994)

Av många ansedd vara den sista stora kung fu-filmen; Jackie Chans uppföljare till Drunken Master, i vilken han spelar den ”unge” sonen till kung fu-mästare som ser sig vanärad av hans fylleri. Storyn är, som ofta, lite otymplig och menlös – någon slags intrig finns här, men det är omöjligt att förstå om filmen är […]

Fortsätt läsa

Dark Glasses (2022)

Dario Argentos första film på tio år är definitivt en uppryckning; en film gjord med en hel del närvaro och vilja. Typiskt knasig story om prostituerad kvinna som blir blind i en bilolycka. Därefter blir hon vän med den kinesiske sonen till föräldrarna som också omkom i bilolyckan. Naturligtvis är de också jagade av en […]

Fortsätt läsa

The Wolverine (2013)

James Mangold är en fantastisk regissör som aldrig riktigt gjort en helgjutet fantastisk film, men han är nästan alltid nära; hans jordnära, sublimt brummande estetik är lugnande för själen – The Wolverine är ett fantastiskt chill pill med stort ASMR-värde – i hela det stora uppföljarpusslet existerar filmen i ett ingenmansland, men det är precis […]

Fortsätt läsa