Denna briljanta film för tankarna till orden Kubrick använde för att prisa Kieslowski och hans medförfattare Piesiewicz:
…de har den mycket sällsynta förmågan att dramatisera sina idéer snarare än att bara prata om dem. Genom att göra sina poänger genom det dramatiska arrangemanget får de den extra kraften att låta publiken upptäcka vad som verkligen händer istället för att blott underrättas. De gör detta med en sådan bländande skicklighet att man inte ser idéerna komma, och inte förrän långt senare man hur djupt de nått ens hjärta.
Kort sagt: En vågad film refererar inte bara till ett tema utan ställer det inför en utmaning, experimenterar med det i termer av hypotetiska scenarier och konsekvenser, leker rättvist med egenskaperna hos själva idéerna. Paprika är en sådan film, en fascinerande berättelse om en nära framtid där tre forskare uppfinner ett program som kan spela in och spela upp drömmar. Mer och mer kaotiska problem uppstår dock när en mystisk främling stjäl maskinen och börjar mixtra med folks drömmar och inte minst deras verklighet.
Denna sci fi-premiss låter som den typiska high pitch-idé som leder till effektsökande pretentioner men denna film behandlar varje idé som en saklig process – en spännande thrillerintrig löper naturligt genom drömlogiska scenarion vilka leder till en djupstudie i frågan om vad som är dröm och verklighet eller, mer specifikt, fantasi och realism. Karaktärerna präglas av genial dualism och hotet att ”förverkliga” deras drömmar är något som hotar en sorts psykologisk civilisation i grundvalarna. Denna berättelse hittar sätt att uttrycka saker som aldrig riktigt uttryckts förut, och till råga på allt görs det med en reflekterande kärlek till filmmediet; filmen undersöker filmvärldens relation till verkligheten och åskådarna, inte genom menlösa blinkningar utan genom intrigens själva råmaterial. Med avväpnande humor och en lättfotad attityd blir filmen i slutändan osannolikt lyckad.
Och det där Kubrick sa om att bli ”blott underrättad” kan med emfas understrykas och skickas till Christopher Nolan, vars Inception inte bara liknar Paprika; ofta kommer den mycket nära att vara rena plagiatet.