📃 Tre kronor – Bringing it all back home

Hej Jesus!

För åtta år sedan började jag, på en tidigare blogg, en episodguide över TV-såpan Tre kronor.

Jo, jag vet.

Det var ett märkligt arbete sprunget ur studentikos lättja – jag var tjugonånting och hade kort sagt lite för mycket tid över. Nu är jag trettionånting och har egentligen mindre tid över än någonsin, men tiden har ändå kommit nu att komma i mål med projektet. Nesligt nog stannade det ju av, nämligen, i takt med att serien blev mindre festlig och mer slentrianmässig där runt slutet av säsong 8 eller så. Fem-sex år senare har jag dock funnit att de sista säsongerna, om man bara kommer in med lite färska ögon, är roliga de också.

Saker har också utvecklat sig så på sistone att jag har mindre tid och lust att skriva längre och mer ingående texter om film – men jag har fortfarande skrivlusten kvar, och jag vet av erfarenhet att driven kommer återvända, även om det kan ta ett tag. Saker behöver stabilisera sig både privat och mentalt för att nya rutiner ska komma igång (se även denna programförklaring från i fjol). Så medan den här sidans brygd kokar så behöver jag ett projekt som är kontinuerligt men samtidigt inte tar för mycket tid eller energi. Jag planerar att publicera ett avsnitt i veckan, vilket borde räcka på ett ungefär året ut.

Men vänta nu, säger någon kanske, vi pratar alltså om en episodguide över Tre kronor…?

Haha, jamen ja. Faktiskt tror jag det är bland det mer populära sakerna jag någonsin skrivit, att döma av de mail och kommentarer som då och då ploppar upp, där tappra läsare bönfallit mig att fortsätta skriva.

Och det har jag ju alltid tänkt att göra. Men jag skrev igenom 97 avsnitt på raken så det var kanske inte konstigt att jag fick nog. Just där och då.

Varför jag började överhuvudtaget vill jag inte spekulera för mycket i. Det är roligare att konstatera att jag bara gjorde det. Jag kunde absolut inte låta bli. Jag tyckte, och tycker fortfarande, att serien är så rolig att den förtjänar en genomgång. Man kan tycka att den är jättedålig, om man bemödar sig med hög svansföring och god smak, men vad mig beträffar är den i grund och botten inte mer eller mindre effektiv än någon annan TV-serie som helst. Så när Game of Thrones och Avengers går mot sina tillfälliga slut – draman jag är mindre engagerad av – är det väl inte mer än lämpligt att också jag engagerar mig för ett stort, episkt, kulturellt viktigt TV-epos. Ni vet, Tre kronor, som har allt möjligt att säga om samhällsaktuella frågor som korrupta politiker, främlingsfientlighet och rasism, ungdom på glid, alkoholism, hela faderullan.

Hursomhelst. Jag har nu fört över alla de 99 referaten från den gamla sidan, vilken jag nu mer eller mindre stängt ner. Jag har gjort enstaka förändringar på texterna när jag funnit det nödvändigt. Vissa saker får dock stå kvar (som att jag på den här tiden skrev ”dom” istället för de och dem). Så mycket bryr jag mig inte att jag tänker gå in och ändra på det.

Återsvängen till Mälarviken börjar nu med säsong 9 och avsnitt 100. En sida med alla säsongerna (denna) kommer finnas högst upp på bannern, men för enkelhets skull kommer de här nedan. Jag har också klistrat in ett förord till arbetet, som jag skrev när det begav sig och jag var klar med säsong 1, och jag har lagt in det där det hör hemma.

Så, med allt det sagt, nu kör vi.

Förord till säsong 1.

Säsong 1: Hans Wästberg fyller 50, får sparken, börjar dricka, rånar posten och skjuter sin son.