fredrik fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

  • Narrationens kris (Byung-Chul Han, 2026)

    Byung-Chul Hans senaste salva är ute i svensk översättning. Läste den engelska utgåvan under 2025 och upplevelsen var som en varm dusch som gradvis blir kall. Anslaget är träffande. Informationssamhället tär och fräter bort människans ursprungliga behov av berättelser, och hennes förmåga att berätta dem såväl som förstå dem. Problemet uppstod redan i och med…

  • Lady Chatterleys älskare (Lady Chatterley’s Lover, 2022)

    Acceptabel filmatisering av D.H. Lawrences klassiska tabubräcka om uttråkad adelsdam på hertiggods som flyr sin fysiskt krigsskadade make för att få tillfredsställelse av traktens skogvaktare. Visuellt och narrativt är filmen berättad enligt konstens alla regler, men det är tyvärr inte den mest upphetsande av tolkningar i övrigt – de flesta av förlagans grenar har huggits…

  • Anyone But You (2023)

    Ett relativt lyckat försök att återskapa känslan av en medioker romantisk komedi cirka 2006 med smått obligatorisk tillhörande Shakespeareförlaga (i det här fallet ”Mycket väsen för ingenting”). Sydney Sweeney och Glen Powell har en fantastisk dejt men blir djupa ovänner efter ett menlöst missförstånd – därefter tvingas de på varandras sällskap när hennes syster och…

  • Varning! Äktenskap pågår! (Pete ’n’ Tillie, 1972)

    Oavsiktligt bisarr och på sitt sätt fascinerande melodram där de smådryga, övervintrade Walter Matthau och Carol Burnett börjar dejta mest för att de inte verkar få tag i andra. De gifter sig och ett tämligen glädjelöst äktenskap inleds. Filmen växlar vilt mellan extrema tragedier och fars i ett uppenbarligen väldigt godtyckligt försök att skildra vad…

  • Hands Up! (1926)

    Roande, lättglömd stumfilmskomedi som utspelar sig under sluttampen av amerikanska inbördeskriget – Lincoln skickar en spion söderut för att roffa åt sig en guldreserv och det blir söderns dito Raymond Griffith (iklädd smoking och stormhatt filmen igenom) som måste stoppa honom. Ganska festlig trots sin försvinnande tunna intrig; sinkas av småslarvigt hantverk med för många…

  • Go’dag yxskaft? (What’s Up, Doc?, 1972)

    Peter Bogdanovich marknadsförde denna utmärkta fars som en hyllning till 1930-talets screwballklassiker, men den påminner ännu mer om en filmatisering av en tecknad film i Looney Tunes-stil – Barbara Streisand (direkt manierad för att likna Snurre Sprätt… och märkligt sexig!) får syn på snyggingen Ryan O’Neal och bestämmer sig för att vinna till sig honom…