fredrik fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

  • Dixie (1943)

    Medioker musikal, komiskt passé och bisarr idag, som genom diverse historieförsköningar skildrar hur sångmakaren Daniel Decatur Emmett (Bing Crosby) på 1800-talet hittade på den tokrasistiska ministrel-revyn med tjo och tjim i blackface osv. Jodå, majoriteten av musiken framförs med skokräm och tillgjorda röster. Det ska till en ordentlig Bing Crosby-beundrare för att uppskatta denna film,…

  • Måndag 23/2 2026

    Måndagsrost, dimma hela dan. Över asfalten skingrar den sig omkring röda bakljus som närmar sig föröver. En syn som får ens inre spöke att erinras sjöfarare på 1700-talet. Tö efter långvarig kyla. En rå mjukhet, liksom glansig, som en fisk. Sly Stallone som vaknar ur sin kuvös i Demolition Man, en skepnad som huggen ur…

  • Home Town Story (1951)

    Blaha b-filmsdrama om bitter och besegrad politiker som söker framgång i tidningsbranschen. En blek såpa med en udda underton av propaganda – den delproducerades av General Motors och innehåller en sensmoral om att politiker och journalister ska ge fan i storföretagen. Enbart sevärd för en ung Marilyn Monroe som komiskt iögonfallande sekreterare.

  • Dagar utan nåd (Night Into Morning, 1951)

    OK melodram där Ray Milland spelar litteraturprofessor som förlorar fru och barn i en eldsvåda – han blir illa däran men räddas gång på gång av sina vänner Nancy Reagan och John Hodiak. Milland typecastades här efter Oscarsframgångarna i Förspillda dagar, där han mycket minnesvärt spelade alkoholist på torken. Denna är långt ifrån lika bra,…

  • Venusdeltat (Delta of Venus, 1995)

    9½ vecka– och ”Red Shoe Diaries”-auteuren Zalman Kings komiskt lidelsefulla tolkning av Anaïs Nins erotiska novellsamling, i vilken vaxliknande Audie England är på driven i Paris och lär känna hängläppshuken Costas Mandylor. Ytterst lite intrig men enorma anspråk medan tilltänkt erotiska brottstycken flimrar förbi i en stil som starkt påminner en om 90-talets mest sensuella…

  • The Just Joans – Romantic Visions of Scotland (2026)

    Jag slog på det här albumet en förmiddag och min treåring började omedelbart dansa i köket och menade bestämt att nu var det fest. Kanske har vi britpop i blodet. Musiken i fråga kommer från Skottland och den låter som dansande asfalt under gående arbetarfötter. Varje låt skulle kunna sjungas av någon direkt efter att…