Universals sista Mumien-film utspelar sig utan förvarning i Louisianas träskmarker, där Lon Chaney Jrs mumiemonster Khanis vaknar för att återfå sin reinkarnerade prinsessa (Virginia Christine) som vandrar runt utan att veta vad som är upp eller ner. En stundtals stämningsfull b-film med ett par behjärtansvärda prestationer; definitivt en uppryckning efter förra sömnpillret Mumiens ande, men […]
Fortsätt läsaMumiens ande (The Mummy’s Ghost, 1944)
Universals tredje fristående uppföljare till Mumien vaknar, efter Mumiens grav – Lon Chaney Jr är i princip Karloff här, halvdant styrd av faraoprästen John Carradine, medan en modern pöbel ger sig ut på jakt. Enormt torftig intrig, ebarmliga skådespelarprestationer och utdragna scener enbart filmade med dag-som-natt-filter. Mer c än b-film.
Fortsätt läsaDen osynlige mannens hämnd (The Invisible Man’s Revenge, 1944)
Universals fjärde och sista fristående uppföljare till Den osynlige mannen är enbart rutiner. Osympatiske Jon Hall har mördat ett par människor och tvingar professor (John) Carradine att göra honom osynlig. Hans mål är att lägga vantarna på en massa pengar… detsamma gällde för Universal. Också med Gale Sondergaard. Regi av Ford Beebe, som spottade ur […]
Fortsätt läsaThe Curse of the Cat People (1944)
Melankolisk julberättelse, en väldigt löshängande uppföljare till Rovdjurskvinnan och opportunistiskt fellanserad som en skräckfilm. Kent Smith och Jane Randolph är Norman Rockwell-föräldrarna som bekymrar sig över den ensamma dottern (Anne Carter) som lever i låtsasvärldar och efterhand trollar fram en feliknande låtsasvän (Simone Simon) som ser ut precis som pappans döda ex-fru. Intrigen lider en […]
Fortsätt läsaAlien: Romulus (2024)
Liknelser till dålig AI kom att bli 2020-talets snabbast uttjatade klyscha, just för att den var så gångbar – den kan användas även i denna Alien-produkt, där fokuset till 86% ligger på design, 10% referenser och resterande ynka 4% på en begriplig story. Inledningsvis kan vi låta oss tjusas av en dunkelt vacker skrotvärld – […]
Fortsätt läsaSwordsman (Siu ngo gong woo, 1990)
Fartfylld swashbuckling-wuxia byggd på en i Hongkong populär roman av Jin Yong. Huvudpersonerna är en duo elever från den i genren ofta förekommande Huabergssekten som dras in i en kapplöpning om en rulle med kampsportsläror som stulits från den onde kejsaren. Ytterligare figurer och grupperingar springer fram och tillbaka i den här inte helt glasklara […]
Fortsätt läsaShan zhong zhuan qu (1979)
En av King Hus märkligaste filmer, en sorts blandning av wuxia, kammarspel och spökhistoria; utspelar sig under Songdynastin och handlar om en aningslös, ateistisk akademiker som får uppdraget att översätta en buddhistisk sutra. Arbetet ska göras i ett avlägset fort högt upp i ett berg, dit han färdas till fots – på vägen får han […]
Fortsätt läsaYing chun ge zhi Fengbo (1973)
Riktigt tät Hu-wuxia, en bearbetning av storyn i klassikern Dragon Inn. Denna utspelar sig hundra år tidigare men har en liknande premiss – utspelar sig på ett värdshus dit en skoningslös mongolisk krigsherre är på väg för att hitta en karta som de kinesiska rebellerna stulit. Det är inte första gången Hu laborerar med den […]
Fortsätt läsaPhantasm II (1988)
Universal höll för näsan och producerade denna senkomna och mer eller mindre helt obegripliga uppföljare där huvudpersonen vuxit upp, släpps från mentalsjukhus och söker upp sin gamle kompis, en gitarrspelande glassbilschaufför, för att jaga rätt på den mystiske ”långe mannen” och hans flygande dödsklot. Mindre kompromisslös än förra filmen och samtidigt ännu mer utspårad – […]
Fortsätt läsaDragon Inn (Long men kezhan, 1966)
Central wuxiaklassiker om dramatiken i ett provinsiellt värdshus i 1450-talets Kina. Tekniskt sett handlar filmen om ett gäng dansanta svärdsvingare som försöker skydda barnen till en general som avrättats av kejsarens ondaste eunuck, som nu beordrat att även döda de flyende ättlingarna. I praktiken är storyn mest en premiss för gestaltningen; i sin tredje och […]
Fortsätt läsa