Varumärken utnyttjas för att generera pengar.
Regi: You Know Who
Detta är en film som har ett tydligt budskap: Kineser måste dricka mer Budweiser. Bara då kan man bli som Marky Mark, som för fanken landar ett rymdskepp (som du kan köpa i leksaksform) mitt i stan (det spelar ingen roll vilken). Men det är inget värt om du inte, som han, dricker Bud Light efteråt.
Det är en tragisk scen att se, det där rymdskeppet som kraschar mitt i stan. Stackars, stackars Victoria’s Secret-skylt, centrerad i mitten för ögat att se, som välter omkull (människorna som dör syns inte i bild, så de är inte viktiga – Victoria’s Secret däremot, viktiga grejer).
Men känner du dig mer som en kul typ, kanske Stanley Tucci, så kan du dricka Shuhua ur sugrör. Shuhua är en kinesisk mjölkdricka, vars logo tar upp halva bilden när Stanley sörplar i närbild. Du slipper bli attackerad av rymdskepp, dock, det händer ju bara i reklamen.
För att vara en cool person bör du också ha en Lenovo-dator. Det har Marky Marks familj. De bor inuti en tatuering på en långtradarchaffis, föreställande ett hus ute på landet, och deras närmaste granne är en fejkad solnedgång.
Marky Marks bästa kompis heter Jobbig Comic Relief (spelas av Oetablerad Skådis Som Måste Tacka Ja) som – SPOILER ALERT! SPOILER ALERT! SPOILER ALERT! MEP MEP MEP – ändå möter sitt öde tidigt i filmen då han förvandlas till en staty, flankerad av explosioner och eldar, filmad i slow-motion, till sorglig etno-musik, vilket för tankarna till Leni Riefenstahls Olympia.
Michael Bay heter förresten vår tids Riefenstahl. Riefenstahl gjorde ju propaganda åt nazisterna på 30-talet. Bay, i vår tid, började sin karriär (och har fortsatt den) med reklamfilmer. Det har visat sig att i vårt tredje rike av kommersialism så har han hittat formulan som skapat gränslös framgång: Sälj bilderna in i varje cell.
Riefenstahl var ju å andra sidan en storartad form- och stilist. Det är inte Michael Bay, som inte vet vad form och stil är. Han lyckas med konststycket att få varje scen att lämna en med ett frågetecken.
För den där gamla klyschan om att lämna hjärnan hemma har han – liksom allt annat – kapitaliserat på ordentligt. Här är hjärnceller bara i vägen. Det enda du behöver är en plånbok och allt Bay kräver är att den är öppen.
Vänta, jag glömmer filmen i fråga. Vart var jag?
Jo! Marky Mark har även en dotter med namnet Tess, spelad av Inte Megan Fox som i ”hemlighet” är ”ihop” med Verkligen Inte Peter LeMarc utan Irländsk Kille Med Fotomodell-look vars enda karaktärsdrag är att han är rallyförare av TOYOTA-bilar. Vrom vrom!
Storyn är spännande och gudomlig: Varumärkena från trean är försvunna men väcks till liv för ännu en produkt. Den stora skurken är Frasier – vi vet att han är skurk för han jobbar åt Nästan Obama och klär sig i kostym – och Stanley Tucci är vetenskapsman som är ond men blir god, och det vet vi för via forskning kan man trots allt tjäna pengar åt företag.
Några av varumärkena är goda, några är onda, det är inte så noga. De goda rör sig hit och dit och brölar repliker utan innebörd fram och tillbaka – Det finns fler att välja på förstås, beroende på vad ens smak är, om man vill ha en favorit. En röker cigarr och är militärisk (röst av Fred Flinta), en är britt (röst av Jason Statham-voice-alike) och en är japansk med samurajsvärd och zen-buddhistisk jargong, röst av Ken Watanabe, som hade tid över medan han gjorde den senaste Godzilla–filmen men:
Hong Kong, säger du nu, det ligger väl inte i Japan?
Ungefär på samma sätt som Yaeger, som Marky Marks familj heter, inte är samma sak som Jägermeister. Ändå kom jag osökt att tänka på när jag såg den andra Transformers-filmen och ett gäng killar satt på samma rad som jag och ylade mot Megan Fox – när lamporna tändes såg jag en tom Jäger-sjuttis där de suttit.
Fraser har en ond plan tillsammans med Ondobot, som kan vara en ur-robot eller kanske bara en till produkt skapad av människor. Det är som ”dem” i Interstellar fast inte alls, förstås. Mot slutet har Ondobot en fajt mot vår hjälte Optimus Low och liksom allt annat som händer så spelar inget någon roll, och ingen har tänkt ut någon vidare meningsfull eller sammanhängande story, för poängen är ju att du ska köpa leksakerna från Hasbro™. Dessutom finns dinosaurier – de är robotar men organiska också – och det skadar ju aldrig.
I slutet av denna obegripliga serie av taktbefriade klipp mellan ourskiljbara rörliga bilder av dyra effekter är alla lyckliga och Marky Marks familj ler mot varandra med sina datoranimerade gröna ögon. Är de utomjordingar? En hemsk låt spelas i eftertexterna, men folk har betalat och världen har blivit en lite sämre plats.
FREDRIK FYHR
*
TRANSFORMERS: AGE OF EXTINCTION
Originaltitel, land: Transformers: Age of Extinction, USA/Kina.
Urpremiär: 19 juni 2014 (Hong Kong).
Svensk premiär: 10 juli 2014.
Speltid: 165 min. (2.45).
Åldersgräns och lämplighet: 11.
Teknisk process/print/bildformat: Redcode RAW 6K; DI 2K/35 mm, D-Cinema/2.35:1.
Huvudsakliga skådespelare: Mark Wahlberg, Stanley Tucci, Kelsey Grammer, Nicola Peltz, Jack Reynor, Titus Welliver, SOphia Myles, Bingbing Li, T.J. Miller, James Bachman, Peter Cullen (röst), Frank Welker (röst), John Goodman (röst), Ken Watanabe (röst), Robert Foxworth (röst), John DiMaggio (röst), Mark Ryan (röst), Peno Wilson (röst).
Regi: Michael Bay.
Manus: Ehren Kruger.
Producent: Ian Bryce, Tom DeSanto, Lorenzo di Bonaventura, Don Murphy.
Foto: Amir Mokri.
Klippning: Roger Barton, William Goldenberg, Paul Rubell.
Musik: Steve Jablonsky.
Scenografi: Jeffrey Beecroft.
Kostym: Marie-Sylvie Deveau.
Produktionsbolag: Paramount Pictures, Tom DeSanto/Don Murphy Production, Ian Bryce Productions, Di Bonaventura Pictures, ass. Hasbro.
Svensk distributör: Paramount (DVD).
5 svar på ”Transformers: Age of Extinction”