Häpnadsväckande generisk kitsch från Zack Snyder som efter flera törnar i karriären nu gått till månglarnas tempel för att kränga sitt förvisso oerhört välpolerade krimskrams. Storyn: I en Dune-värld jagar Star Wars-imperiet en Mad Max Fury Road-liknande frihetskämpe som, för att rädda sin tydligen mycket lukrativa lilla planet (mystiskt lik något från Sagan om ringen!) måste samla ihop krigare á la De sju samurajerna vilket leder till en tripp till Blade Runner-städer, flygande bestar från Avatar, mekaniska strider från Matrix och, förstås, varför inte också lite tunnelspring från Aliens. Detta renodlade skräp ser inte dåligt ut, om man uppskattar den glansiga, AI-liknande stilen, men även om man kan bortse från att vi ser på cinematiskt stöldgods så är berättandet absurt dåligt, med totalt värdelösa karaktärsbeskrivningar, logikluckor stora som rymdkryssare och oavbrutet missade tillfälligheter att få någon att bry sig det allra minsta om något som händer; Snyder verkar tro att hans karaktärer, och totalt rotlösa världsbygge, redan är värt att bry sig om från början och inget blir bättre av att allt berättas genom vedervärdigt opersonliga troper och klichéer, i scener som är så upptagna med nuet att de helt förlorar all slags koppling till varandra. Det är svårt att tro att Snyder inte bara skrivit hela manuset som ett ofärdigt första utkast och nöjt sig med det, och då började han ändå utveckla projektet redan på 90-talet. Lika bra tyckte han det dög som Star Wars, eftersom han försökte sälja det som sådant ”content” till Disney. Sedan skulle det bli ett TV-spel och vid ett tillfälle en TV-serie, allt för att till slut docka hos Netflix alltid lika generösa hamn. Somliga ger sig inte! Man önskar att han nöjt sig med att göra ett flipperspel av det. Också med Anthony Hopkins som rösten till en random robot (försöker han låta som Terence Stamp som för att skjuta över skulden?) Cary Elwes som en random kung, som säger saker som ”stop it, man!” (den dialektala förvirringen i filmen är svår) och en massa tappra talanger som behjärtansvärt spelar med i allt bluff och båg.