Finstämd estnisk historia som utspelar sig strax efter andra världskriget – en pojke som lider av selektiv mutism omhändertas av en gammal man som varit missionär i Afrika; mannen är en sorts fyrtornsväktare på en avlägsen ö som används av ryssarna som övningsgrund för stridsplan. På denna isolerade och infernaliska plats finner pojken och den gamle varandra, trots och på grund av sina varsinna trauman; oförmågan att nå varandra fysiskt öppnar upp för det inre minnets samvaro. Det bildsköna fotot ger filmen en lite för sentimental ton, och tillbakablickarna till mannen och pojkens båda ”trauman” hade behövts mer djup och nyans, men det är en välgjord film och en överlag fin prestation av den anspråksfulle regissören Keedus.