Rimligen sista delen av denna monotona våldsporrserie. Trots bannlysningen har Keanu Reeves player 1-hjälte fler kompisar som kan hjälpa honom – ondingarnas lönnmördare (Donnie Yen) är en av dem, rentav. Antagonist denna gång är en töntig WASP-wannabe (Bill Skarsgård) och de långdragna actionscenerna bygger upp mot en gammaldags duell med muskedunder. Liksom i den omedelbara föregångaren fuskar filmskaparna med de utlovade insatserna – trots prat om ”handlingar och konsekvenser” så finns nästan inga regler som filmerna själva inte bryter mot. Även inslag som skulle kunna vara roliga – som ett skämt med en absurt lång trappa – slarvas bort genom dålig timing och ogenomtänkta dimensioner. Actionscenerna består fortfarande av samma 2-3 akrobatiska trick upprepade i all oändlighet och denna gång är de flesta scenarion upprepningar från tidigare delar (en dansklubb, ett hotell etc). Uppenbarligen vad man kallar för en aquired taste, det här, men gillar man det så gillar man det, å andra sidan.