Fascinerande, om än aldrig övertygande, berättelse med tematik som hör hemma 30 år framåt i tiden. Fyra män, däribland Clark Gable, samt råa kvinnan Joan Crawford, flyr ett franskt fängelse och tar sig på en livsfarlig jakt genom öknar, djungler och hav för att försöka nå snäv frihet. Det uppdagas snart att en av dem (Ian Hunter) är… Kristus! Den här suggestiva, svettiga filmen är mer existentialistisk än religiös, och den har en intelligent självinsikt som få andra från denna era kan mäta sig med (filmen säger aldrig otvetydigt att Hunter är Messiatisk vilket gör att karaktärerna kan behandla Jesus som om han vore vilken annan tjomme som helst). Dialogen är fantastisk och filmen har sina stunder, Crawfords monologer är minnesvärda, men helheten fungerar inte riktigt. Det är möjligt att Hollywoods estetik anno 1940 inte riktigt kan bära filmens djärva ambitioner; producenten Joseph L. Mankiewicz ska senare ha sagt att han önskade att filmen hade gjorts längre fram i tiden och det ligger något i det.