En Skype-film från covid-eran om en kille som inte behöver spansklektioner men som ändå har 100 av dem bokade med en kvinna som behöver lära ut spanska; han har pengar, det har hon inte. Så småningom ska vi lära oss en eller två saker om dem, och dem om sig själva, men av någon anledning kommer aldrig mycket till ytan. En sådan här film är naturligtvis fragmenterad till sin natur, men här är det så underdrivet att man undrar om det finns något där till att börja med. Det är en trevlig liten film att fördriva lite tid med, särskilt om man gillade mumblecore när det begav sig (Mark Duplass, en av subgenrens ikoner, har ena huvudrollen; Natalie Morales, spanskläraren, har även skrivit och regisserat). Faktiskt kommer nog alla som ser den här filmen gilla den till någon grad. Men om du aldrig ser den i resten av ditt liv kommer du ha det nästan exakt lika bra. En mer effektfull skypeship-film under radarn är Medan vi dansar (2014). Jag vill minnas att det var lite spänning och dramatik i den filmen. Language Lessons är lite för lugn, som planer för kvällen som inte riktigt blir av, en servitör som aldrig kollar ditt bord, en pizza som blivit lite kall och så vidare.