Den här filmen, den första Resident Evil-filmen som är något att ha, visar en hel del kärlek till sina kära gamla PlayStation-förlagor (första och andra spelet); det känns som en mysig b-skräckis med mycket av samma textur. Ändå missar filmen poängen när den tar sikte på förlagornas spelpremiss (överlevnad) snarare än deras berättelser – rent narrativt var de första spelen mysterieberättelser och när den här filmen inte begriper det så blir det svårt för den att få tag i någonting konkret; det blir bra ”vibes” i en mestadels osammanhängande virvelvind. Men… det är Resident Evil-filmen jag har, så jag antar att det är den jag tar.