När jag var filmvetarstudent skrev jag ett eller annat examensarbete där jag diskuterade kroppsligheten och materialismen i amerikanska genrefilmer – jag minns särskilt en analys av The Ring som handlade om hur desperat den var med alla sina fysiska faror och mycket konkreta hot mot kroppen (i jämförelse med den tydligt effektiva Ringu, där blotta […]

Det här är det tidigaste exemplet jag vet (i alla fall på rak arm) på när Clint Eastwood började försöka hantera konsekvenserna av våld, må så vara att det är som en krånglig kurskorrigering; Clint var aldrig blyg när det gäller sina åsikter, men när folk (som Pauline Kael, mest berömt) kallar din film fascistisk […]