Att kalla detta för en high school-version av Farlig förbindelse är att vara alldeles för snäll mot en enkel dussinrulle som inte har rätt att bli så absurd och löjlig som den till slut blir. En kille med begåvning i bassängen, spelad av en ung man som inte kan stänga munnen (måste vara jobbigt för honom att simma), har framtiden för sig men det går åt skogen eftersom han blir förförd av nyinflyttat psyko (Erika Christensen); det hela är som skämtet i Wayne’s World om ”psycho host beast”-exflickvännen som inte kan lämna en ifred, fast utdraget till en lång, ogästvänligt lökig upplevelse. Det är nästan lika illa som på 1910-talet, när den här vampgenren uppfanns; den symboliska medelklassens huvudperson får sitt ”liv” ”förstört” på grund av den ”onda kvinnan”, utan någon bra anledning alls. De poänger som Glenn Close en gång förde till tropen är borta med kloret här.