Denna tidiga filmatisering av den banbrytande romanen (som jag aldrig läst) är ganska välgjord för en Hollywood-produktion från 1914 – 1914 var året då drömmaskinen föddes och utifrån vad vi kan se idag så var kvalitén på produktionerna minst sagt ojämn. De narrativa dragen varierade ganska friskt från smart och modernt till obegripligt nonsens.
Den här filmen lägger tid och möda på att hedra Uncle Tom’s Cabin, med robusta och effektiva tablåinramningar som skådespelare aldrig försöker fly från med dramatiskt överspel eller orolig kameramedvetenhet. Det finns kanske inte mycket att hurra för i själva materialet, och det är ingen tröst att veta att dess symboliska rasism är ganska mild i jämförelse med andra filmer ur eran, även om den är mindre provocerande än A Florida Enchantment (som har blivit en sorts olycklig läxa inom bland annat genusvetenskap – säger olycklig, eftersom den är mycket mer rasistisk än den är queer). Man kan absolut hävda att det här inte är det mest spännande stycket filmskapande från 1914. Men det finns, som alltid, många mil i professionalism; de flesta kommer att vilja/behöver se den här filmen som någon slags läxa, och som sådan är den ganska intressant.