Ingen rimlig människa kan ha något emot en whisky bara för att den lagrats i körsbärstunnor. På samma sätt kan inte ens purister i den amerikanska södern ha något emot ett Honky Tonk-band som också låter lite grann som Roger McGuinn eller Van the Man. Kentucky Headhunters är visserligen ett bourbonband, och serveras därmed så enkelt som möjligt, men de har hållit på sedan 1989, har en effektiv uppdelning av två sångare (väldigt mycket good cop, bad cop) och känns sådär ingrott samspelta som man oftast bara kan drömma om att svensk rockmusik ska låta. Här finns bra logdans (How Could I), 60-talssmileys (Cup of Tea), bardrama (Heart and Soul) och… en avslutande jullåt om glädjen i att misshandla varandra? Oh well, alla sådana här Road House-kvällar måste spåra ut antar jag.