Som jag skrev i min recension av The Passion of the Christ: Det är något märkligt med Mel Gibson. Varför vill han alltid råka illa ut? Hur kommer det sig att han alltid torteras i var och varannan film han är med i, och varför verkar hans lidelse innehålla lika mycket njutning som smärta? Och kan det vara så att hans minst sagt ocharmiga skandaler de senaste åren – vilka gjort honom till en persona non grata i Hollywood – till någon mån kan förklaras av en lite knepig psykologi?
Jag har ingen aning! Här ska jag inte gå in på några långrandiga analyser utan bara kort och gott lista mina tio favoritfilmer där Gibson-gurglet figurerar – det vill säga när Mel Gibson gör sig själv illa och gurglar, vrålar och knyter sig i orgasmiska spasmer som om det är så jäkla gött att ha ont.
Med reservation för det jag inte sett!
10. VAD KVINNOR VILL HA (2000)
Mel bryter näsan, tvingas genomlida manikyr och får en underbar elektrisk chock när hårtorkaren faller ner i badkaret – med hans fot kvar i plurret. Ett nog så oskyldigt exempel, kan tyckas, men Mel går verkligen in för smärtan.
9. MAVERICK (1993)
Första scenen: Mel lämnas för att dö på en häst, med bakbundna händer och en snara runt halsen, och ett gäng giftormar på marken. Mumsigt!
8. THE BEAVER (2011)
Självmordsförsök är vardagsmat i Mel Gibsons värld. Här återkommer både snaran och badrummet. Slentrianmässigt gurgel. I The Beaver finns även en scen där han piskar sin rygg i traditionsenlig, religiös självplågartradition.
7. DÖDLIGT VAPEN 4 (1998)
Mel Gibson ger sig på Jet Li. Hur trodde han att det skulle gå?
6. SAMMANSVÄRJNINGEN (1997)
Jag har ingen aning om vad som händer här men det ser inget kul ut.
5. THE ROAD WARRIOR (1981)
Skjuten i benet och får armen överkörd av en MC. Skriker ”plågat”. Jätte-jätte-”plågat”. Kravlar sig upp, förstås. Gurgel gurgel.
4. DÖDLIGT VAPEN (1987)
”Nobody can take that!”
3. DÖDLIGT VAPEN 2 (1987)
Nu börjar vi närma oss kronorna på Mel Gibsons samlade martyrverk. Tendensen till lidelse är intensiv hos Mel i Dödligt vapen 2. Här slår han sin egen axel ur led bara för skojs skull och på den vägen är det – tjejen mördas, han får stryk och lämnas för att dö flera gånger om, får en kniv i benet och blir skjuten elva gånger i slutet. Överlever för att få gurgla lite mer och mysa med Danny Glover.
2. BRAVEHEART (1995)
Detta hoppas jag talar för sig själv. Mel noterar i ett kommentatorspår till Braveheart att hans berättelse har ”vissa likheter till berättelsen om Kristus”. M-hmm…
1. PAYBACK (1999)
Den här filmen handlar bara om att Mel Gibson får stryk. Pistolskott, knivhugg, karatekickar och benbrott, sadomasochistisk tortyr; Mel blir påkörd av en bil och låter sig få sina tår krossade med en hammare (medan han är fastbunden i favoritstolen) länge och väl, fastän manuset egentligen inte kräver att han ska genomlida denna tortyr. Efter Payback var The Passion of the Christ det enda naturliga steget. Mer stryk kunde han inte ge sig själv utan att det bokstavligt talat blev på Jesus-nivå.
FREDRIK FYHR
*
Ett glatt montage:
Ett svar på ”Topp 10 – Gibsongurgel”