Regi: Gary Fleder
Före detta knarkpolis tar sin familj till lugn småstad – där det visar sig finnas en meth-druglord.
Här har vi alltså Homefront, en actionrulle skriven av självaste Sylvester Stallone och med Jason Statham och James Franco i huvudrollerna. I övriga roller ser vi bland annat Winona Ryder, Kate Bosworth och ”the man himself” Clancy Brown (han är ett bad ass, det är bara så, ända sedan Highlander).
Regissören heter Gary Fleder och hade en del hittar förr om åren, bland annat den sköna gangsterrullen Things to Do in Denver When You´re Dead (med bla Andy Garcia) och seriemördarrullen Och han älskade dem alla (Kiss the Girls, med bl.a Morgan Freeman och Ashley Judd).
Jag tycker Homefront är gediget hantverk. Man får precis det man är ute efter och Jason Statham spelar förutom sin typiska Statham-roll även lite av en Stallone-roll.
Han är undercoversnuten som efter ett misslyckat uppdrag (där en MC-gängsboss grabb dog) har lagt det livet bakom sig och som efter sin frus död har flyttat ut till någon liten håla i mitten av ingenstans tillsammans med sin dotter. Han knegar på inom byggbranschen medan dottern går i plugget och spöar upp ungar som försöker ge sig på henne och häri ligger även handlingens kärna, eftersom Phil Brokers (Statham) dotter Maddy (Izabela Vidovic) har försvarat sig i plugget så råkar de då stöta sig med en redneckfamilj och rednecksen vill så klart ha hämnd. Frugan tillika modern i redneckfamiljen tar hjälp av sin fullblodigt kriminella brorsa som sitter ute i träsket och kokar upp metamfetamin, spöar upp inkräktande langare. Brodern spelas av James Franco och hans karaktär kallas för Gator. Han är om ni inte har förstått det Jävligt Hård. Han har dessutom en stor alligator tatuerad på armen.
Filmen kretsar omkring rednecks, MC-knuttar och diverse spö som utdelas och det är faktiskt sjyst gjort och då brukar jag ändå per automatik vara väldigt sparsam med att ge ”beröm” till nyare actionrullar och jag brukar i regel se alla filmer som exempelvis Statham släpper och inte finna dem alltför imponerande. Homefront kändes faktiskt för en gångs skull tämligen fräsch, åtminstone sedan Killer Elite (Sam Peckinpahs är bättre) eller The Mechanic (kolla upp den med Charles Bronson istället).
Men man vet självfallet vad det är man får och vad som kanske är lite roligt är att det känns som att Gary Fleder har bearbetat Stallones manus på ett bra sätt och faktiskt gjort en mera traditionell actionrulle som måhända kanske inte når hela vägen fram men som ändå är ett underhållande uppehåll för den som uppskattar den här typen av filmer.
Det är varken mer eller mindre än så det här handlar om. James Franco är i sedvanlig ordning excentrisk i sin roll och det är därför man tycker om honom. Det var även kul att se Winona Ryder. Hon borde få fler roller tycker jag och allra helst lite fler roller som inte är av den här typen, för hon tenderar att bli väldigt jobbig och alldeles för intensiv då hon hela tiden typecastas till att spela någon märklig sidekick av något slag. I och för sig var hon riktigt tät i Dark Shadows som Johnny Depps ”Nemesis”.
Jag tänkte även återkomma till Clancy Brown. Han har inte alls många scener i den här filmen men han fyller ändock filmen med ett slags lugn, man vet att han luffar runt där i bakgrunden någonstans… Han spelar småstadssheriffen, han vet precis vad som pågår men han kan egentligen inte göra så mycket förrän allt smäller, förrän hela skiten har rasat ihop. Clancy Brown tar det lugnt, han vet vad som ska göras, han är ju Clancy Brown.
När allt är sagt och gjort så är det här en hyfsad film som sköter sig även om den i slutändan inte ger ett helt tillfredsställande resultat. Jag vill ändå påstå att den är generisk på ett sådant sätt att den varken stör, upprör eller berör och det är precis den typen av genrefilmer man emellanåt vill åt även om det inte är något jag tycker att man bör sträva efter då man skapar film.
Men ibland vill åtminstone jag ha Jason Statham när han spöar upp lite bad guys och jag vill ha James Franco när han sunkar runt och kastar ur sig skumma repliker och är oberäknelig och jag vill ha Winona Ryder som beräknelig och hysterisk white trash-brud på samma gång och jag vill framförallt ha Clancy Brown som glider omkring i bakgrunden till ljudet av träskmarkerna, de sönderslagna kroppsdelarna, alligatorerna och de puttrande , symfoniska lätena från metamfetaminets kokkittlar.
JOON SVEDELIUS LINDSTRÖM
*
HOMEFRONT
Originaltitel, land: Homefront, USA.
Urpremiär: 27 november 2013 (Kanada, USA).
Svensk premiär: 19 mars 2014 (DVD).
Speltid: 100 min. (1.40).
Åldersgräns och lämplighet: 15.
Teknisk process och bildformat: Video HD. 35 mm; D-Cinema. 2.35:1.
Huvudsakliga skådespelare: Jason Statham, James Franco, Izabela Vidovic, Kate Bosworth, Marcus Hester, Clancy Brown, Winona Ryder, Omar Benson Miller, Rachelle Lefevre, Frank Grillo, Chuck Zito, Pruitt Taylor Vince.
Regi: Gary Fleder.
Manus: Sylvester Stallone, byggd på bok av Chuck Logan.
Producent: Sylvester Stallone, Kevin King Templeton, John Thompson, Les Weldon.
Foto: Theo van de Sande.
Musik: Mark Isham.
Klippning: Padraic McKinley.
Scenografi: Greg Berry.
Kostym: Kelli Jones.
Produktionsbolag: Homefront Productions, Milennium Films, Mojo Films, Nu Image Films.
Svensk distributör: Noble Entertainment.