Love is Strange

Regi: Ira Sachs

Det till åren komna paret Ben och George gifter sig efter nästan fyrtio år ihop; det leder till att de förlorar sin centrala New York-lägenhet och måste bo separerade hos släkt och vänner.

Det här är en film för de som tycker om att vattna blommorna medan de lyssnar på Chopin. Det är en trygg och fin liten film om små tragedier som vi befinner oss på tryggt avstånd ifrån. Den vill inte en fluga förnär. En filmisk ”Lugna favoriter” för söndagseftermiddagar och sovmorgnar. Den handlar om de problem människor har när de lever i väldigt privilegierade positioner och det är nästan grymt hur livet går vidare för dem, till synes smärtfritt, eftersom de helt enkelt är onåbara.

John Lithgow och Alfred Molina är mycket bra skådespelare, så det är ingen konst för dem att gestalta Ben och George, som gifter sig efter ett 39 år långt partnerskap. De är intellektuella, belästa. Ben är lärare i matematik, George ger pianolektioner och håller i kören i en katolsk skola – när han gifter sig förlorar han dock jobbet, eftersom katolska skolan är ett av de få jordiska instanser av makt som fortfarande har problem med homosexualitet, och Ben och George måste flytta ut ur sin fenomenala New York-lägenhet och bo separerade, i varsin lägenhet, hos släktingar.

Och… ja… stackars dem, eller?

Det är inget fel på den här filmen, men den är så bekväm av sig att det ibland är svårt att identifiera vad den är ute efter. Det är naturligtvis en liten tragedi som Ben och George går igenom – George förlorar jobbet och de förlorar sin lägenhet; George kommer så klart att hitta ett nytt jobb, och de kommer såklart hitta en ny lägenhet. De gnäller inte. Filmen tuffar på, medan Ben försöker ligga lågt som inneboende hos hans sure brorson Elliot (Darren Burrows), hans plågade författarfru Kate (Marisa Tomei) och deras tonårsson Joey (Charlie Tahan) – en trio som är lika privilegierade som Ben men betydligt mer otåliga och sura på sina liv. George, i sin tur, får sova på soffan hos snälla grannar – ett manligt par, varav båda är poliser (”if you could believe that”, som George säger) – men finner tillvaron jobbig eftersom de är mycket yngre än honom, och George passar inte längre in bland fester och stök.

Det är emellanåt sympatiskt – inte minst eftersom Lithgow och Molina skapar en så trovärdig och organiskt myspysig stämning; man tror verkligen att Ben och George levt med varandra i fyrtio år, och man känner verkligen att de har problem med att bo skilda. På sätt och vis lägger sig Love is Strange i den filmhistorisk subgenren ”melodram om äldre generationer” som ända sedan D.W. Griffiths tider (What Shall We Do With Our Old, 1911) spelat en andrafiol i bioutbudet via klassiker som Leo McCareys Make Way for Tomorrow (1937) och Ozus Föräldrarna (1953).

Men medan min ena hand vill applådera vilar den andra still. Love is Strange är så lågmäld och oansenlig, liksom duon i huvudrollen tassar den fram och smyger bakom hörn medan vi ser glimtar av köksbänksrealism – Marisa Tomei och Darren Burrows är lysande som det grälande paret, och som tonårssonen ger Charlie Tahan skuggan av en intressant ung karaktär, men deras berättelse landar aldrig någonstans eftersom filmen inte handlar om dem – och även glimtar av Ben och George, som är fångna i en paradoxal film där deras homosexualitet ska vara humanistiskt ovidkommande men vars särskildhet samtidigt blir den melodramatiska poängen med hela filmen.

Filmens styrka, förutom skådespeleriet, ligger i fotot (Christos Voudouris) som ofta tar tillfället i akt att fånga oväntat vackra urbana miljöer – gränder, alléer, bakgårdar, trapphus – som gör att anden av en riktigt fin sommarfilm slinker in någonstans i mellanskikten av Love is Strange; New York, om våren, blir en birollsfigur som den så många gånger varit förut. Och medan den pågår rör sig figurerna i henne som varelser som hör hemma där.

Ben går upp på hustaket och målar förfinad hötorgskonst. Fluffiga montage far förbi till tonerna av Chopins valser och ballader. Kaffet är mellanrost och mandelkubben nyköpt. Mot slutet får Ben och George nästan tala ut om ett och annat, och man blir påmind om att det ju egentligen är dessa två älskare filmen handlar om, men så avviker den och flyr undan i diffus tystnad och avhållsamhet som om vi inte får gå för nära.

Det är lätt att bli rastlös av en sådan film, och jag blev ibland direkt irriterad av Love is Strange. Det tycks vara en film som gör allt för att skapa skenet av ett djup som inte finns där, och någon politisk eller samhällskritisk aspekt existerar inte i filmen, annat än implicit, eftersom den ju handlar om individer.

Men inte heller individerna får ta plats i dramat. Så många grymma vändningar finns i berättelsen att det borde vara en film om saknad och förlust. Men vi får aldrig känna känslorna, aldrig tänka tankarna, aldrig se problemen som de här figurerna bär på. Vi får nöja oss med att bli bländade av solen när den skjuter in i kameralinsen, och att beundra utsikten från vardagsrumsfönstren och allt annat som dekorerar de snygga, dyra rummen.

FREDRIK FYHR

*

LOVE IS STRANGE

Originaltitel, land: Love is Strange, USA/Frankrike/Brasilien/Grekland.
Urpremiär: 18 januari 2014 (Sundance).
Svensk premiär: 9 november 2014 (Stockholm International Film Festival), 2 januari 2015.
Speltid: 98 min. (1.38).
Åldersgräns och lämplighet: 11.
Teknisk process/print/bildformat: ARRIRAW/D-Cinema/1.85:1.
Huvudsakliga skådespelare: John Lithgow, Alfred Molina, Marisa Tomei, Darren E. Burrows, Charlie Tahan, Eric Tabach, Harriet Sansom Harris, Cheyenne Jackson, Manny Perez, Christina Kirk, John Cullum, Tank Burt, Daphne Gaines, Christopher King, Maryann Urbano, David Bell, Henry Crouch, Jeff Goad, Sebastian La Cause, Tatyana Zbirovskaya, Olya Zueva.
Regi: Ira Sachs.
Manus: Ira Sachs, Mauricio Zacharias.
Producent: Lucas Joaquin, Lars Knudsen, Ira Sachs, Jayne Baron Sherman, Jay Van Hoy.
Foto: Christos Voudouris.
Klippning: Affonso Gonçalves, Michael Taylor.
Scenografi: Amy Williams.
Kostym: Arjun Bhasin.
Produktionsbolag: Parts and Labor, Charlie Guidance, Mm…Buttered Panini Productions. ass. Faliro House Productions, Film50, Mutressa Movies, RT Features.
Svensk distributör: Sony Pictures.