Såklart står Neil Young i en lada och maler. Från en höjd, tänker jag mig, dansar tonerna från Crazy Horse vidare i vinden, ner mot dal och bygd, som i en Per Åhlin-animation. Vinden stannar hos de röster som finns kvar; det är den märkliga stunden mot slutet av året då det känns som att […]
Fortsätt läsaFolke Nikanor – Främmande (2021)
Jag tyckte om Anders & Putte när jag var liten och det verkar som att hela Sveriges samlade indiekår gjorde det också. Ovanstående alster heter Vemod och passerade alltså som barnmusik en gång i tiden. Numer låter den mesta svenska indiepopen så här. Metaforer är för jobbiga att hålla på med, helst ska lyrik långrandigt förklara sig […]
Fortsätt läsaLars Frederiksen – To Victory (2021) (EP)
Lars Frederiksen låter, på alla sätt, som en arg danskjävel. Men är amerikan; sångaren i punkbandet Rancid, mer specifikt. Victory är tekniskt sett en EP, men praktiskt taget är det väl mer åt vi förr i tiden kallade en maxisingel; det vill säga två bra låtar och resten skit i hörnet. De två bra låtarna, Gods and Guns […]
Fortsätt läsa
Musikresan 2021#48: Det är bara snön som faller
Jo du Rönnblom, det är visst snön som faller. I alla fall denna adventshelg. Det är kallt ute i stugorna, det ska tomtarna veta. Särskilt när man med särdeles dålig timing står mellan värmesystem och man råkar bo i södern. Här får hushållet glatt punga ut med fyrsiffriga belopp i månaden för sin moment 22-värme. […]
Fortsätt läsa
Musikresan 2021#47: Andar och andemeningar
Vi vill väl. Det vill vi väl? Den som blickar framåt mot december bör ha Ron Sexsmith i åtanke. Det har i alla fall Magnus Carlson haft. Kanske det redan står skrivet att många pappor (eller morfäder?) får en stor box med David Bowie i julstrumpan. De mer modiga vågar sig på indian-Wiehe med […]
Fortsätt läsaRobert Plant & Alison Krauss – Raise the Roof (2021)
Det är lite för enkelt att gilla samarbetet mellan Robert Plant och Alison Krauss. Hur mycket av hyllningarna handlar om sex appeal? De är så snajdiga ihop, och deras röster är så attraktiva, att den cafévänliga produktionen blir ”elegant och chic” snarare än kalkylerad och syntetisk. Själv är jag lite avvaktande inför Raise the Roof, vad som […]
Fortsätt läsa
Musikresan 2021#46: I hjärtat av november
Eller möjligen i skuggan av Adele. Till och med en kulturkonservativ och rockreaktionär filur som jag själv måste konstatera att ett nytt album av Adele skapar något av en sonisk krater. Eller kanske är det just klassicisten i mig som uppskattar det. När man vadar sig igenom 2020-talets strömmar av ständigt återkommande trender och tendenser […]
Fortsätt läsaThe Kentucky Headhunters – That’s A Fact, Jack!
Ingen rimlig människa kan ha något emot en whisky bara för att den lagrats i körsbärstunnor. På samma sätt kan inte ens purister i den amerikanska södern ha något emot ett Honky Tonk-band som också låter lite grann som Roger McGuinn eller Van the Man. Kentucky Headhunters är visserligen ett bourbonband, och serveras därmed så […]
Fortsätt läsa
Musikresan 2021#45: Frekvenser i fyra dimensioner
Det spökar i etern. Som om det inte var nog med de suggestiva, och fantastiska, stämningarna hösten 2021, så kommer denna musikresa med ekon från det förflutna. Nyligen har det getts ut ett par samlingar, nämligen, som jag tycker skapar en särskild kontrast till den mycket övertygande desperation som dagens talanger ylar ifrån sig. (Även […]
Fortsätt läsa
Musikresan 2021#44: Dialoger och apelsinskal, hastiga skymningar, skynda dig hem
Det är ljust en stund och någon håller låda i ett upplyst rum. Det finns en parkeringsplats i fönsterutsikten och du längtar hem. Kundvagnar krockar socialt mellan kyldiskarna; i den stora hangaren där man byggt ett center är det högt till tak Lastbilarna hälsar på varandra, tjugo lampor bländar till på E4 Ett pärlhalsband av […]
Fortsätt läsa