Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

Ögonvittnet (Eyewitness, 1981)

Underskattad, ovanlig thriller där William Hurt spelar en underfundig typ som jobbar som vaktmästare i en byggnad där en businessman blir mördad. När han blir den som upptäcker kroppen tar han tillfället i akt att kontakta stjärnjournalisten Sigourney Weaver… eftersom han blivit förälskad i henne på TV! Ska kärlek uppstå mellan den fattige städaren och […]

Fortsätt läsa

Sky Captain and the World of Tomorrow (2004)

Fascinerande, om än inte överdrivet fängslande, äventyrsfilm annonserad som den första film där skådespelarna helt agerar i digitala miljöer. Tanken har nu inte varit att göra detta sömlöst – detta är en högst självmedveten orgie i pastischer där storyn påminner om tre 30-talsserier, fem matinéer, två kioskdeckare och tio serietidningar hoprullade i en; Jude Law […]

Fortsätt läsa

Solitude (Einvera, 2023)

Tunn, alltför försiktig historia om en gammal man som måste lämna den isländska landsbygden, och sina hästar, för att bo i staden, där han blir vän med en grannpojke som negligeras av sina föräldrar. En fin men förutsägbar film som inte tar vara på sin korta speltid utan fyller ut scener med välbekanta klichéer vars […]

Fortsätt läsa

Orlando (1992)

Sally Potters omtalade filmatisering av Virginia Woolfs roman om en metaforisk kvinna (här gestaltad av Botticelli-liknande Tilda Swinton) som lever i flera hundra år för att på så sätt visa oss kvinnans villkor i samhället. Hon börjar filmen på 1600-talet som ”man” och bildar sig genom erfarenheterna på ett antal teman – kärlek, politik, sex […]

Fortsätt läsa

Jeremiah Johnson – indiandödaren (Jeremiah Johnson, 1972)

Långsam, integritetsfull vildmarkshistoria byggd på den verkliga, om än väldigt mytomspunna, berättelsen om vildmarksmannen John ”Liver-Eating” Johnson som bosatte sig i Montanas bergstrakter på 1880-talet och överlevde sig fram, även när han blev villebråd för kråkfolkssouxerna, vilka han å andra sidan skulle ha dödat i hundratal som hämnd för mordet på hans fru. Att han […]

Fortsätt läsa

Les visiteurs: La révolution (2016)

Andra uppföljaren till Visitörerna kom arton år efter Visitörerna II och man hade gått kunnat vänta ett århundrade till. Detta är en riktig medeltida slapptask till film, yrvaket berättad, helt utan närvaro. Bra idé – eftersom den kommer från tvåans cliffhanger-slut där Renos och Claviers tidsresande medeltisduo hamnade i franska revolutionen. De två tidigare filmerna var tätt […]

Fortsätt läsa

Visitörerna II (Les Couloirs du temps : Les Visiteurs II, 1998)

Högljudd och flamsig uppföljare där duon måste återvända till 90-talet för att reda ut vad som hänt med kungens stulna juveler (Christian Clavier snodde dem redan i förra filmen!) vilket leder till upprepningar av samma skämt, ett par väldigt omständliga vurpor fram och tillbaka i tiden, onödiga sidointriger om nya ättlingar och väldigt många skämt […]

Fortsätt läsa

Tarzan, den oövervinnerlige (Tarzan the Magnificent, 1960)

En till solid del i serien efter Tarzans största äventyr, även om den också tar det mesta den behöver från just den filmen, samt Tarzan och den försvunna safarin från 1957. I denna omstuvning är skurkarna bankrånare som förföljer Tarzan medan han eskorterar skurkledarens son till ett fängelse i grannlandet ”Kairobi”. Han sinkas av sällskapet, […]

Fortsätt läsa

Amélie från Montmartre (Le fabuleux destin d’Amélie Poulain, 2001)

Det är svårt att motstå denna delikata, Pollyanna-liknande historia om den unga kvinnan Amélie (Audrey Tautou) som en dag inser sitt kall i livet; att hjälpa andra människor. Självfallet upptäcker hon efter ett tag också den stora kärleken. En omedelbar frankofil klassiker som gjorde Tatou till närapå kultfigur. Jeunets bildspråk är obehindrat och gör detta […]

Fortsätt läsa