Knepig, inte helt lyckad, men samtidigt säregen skräckfilm om en ung kvinna som lider av ensamhet, och desperat närhet till andra, efter att hennes mor (antyds det) begått självmord. Hon visar sig vara den minst pålitliga personen att delta i en mystisk seans där hon tillsammans med ett gäng mer eller mindre osympatiska ungdomar stiftar bekantskap med onda andar genom en gipsad hand. Väldigt mycket i den här regidebuten tycks sitta skevt – karaktärerna är osympatiska, deras uttryckssätt ojämna och storyn består av flera olika idéer som inte fördjupas samtidigt som de går ihop i varandra och blir osammanhängande. Samtidigt är filmen tillräckligt välgjord och lyhörd för att hålla hela filmens avsikt förbryllande, huvudpersonen är onekligen en ovanlig hybrid av tragik och ren klantighet och man kan inte säga att filmen inte mynnar ut i en bra gestaltning av grupptryck och ungdomens bökiga sorger och utanförskap.