1933 års tredje megamusikal koreograferad av Busby Berkeley, efter 42a gatan och Gold Diggers 1934. Här spelar James Cagney showskapare som söker lyckan i en showbusinessvärld som börjat gå från scenshower till talfilmer. Hans lösning blir att iscensätta ”prologshower”, dvs shownummer som framförs mellan filmerna, men finner snart att det blir en kamp mot klockan att få sin vision genomförd. Storyn är tunn och utdragen, trots en fin ensemble och idealisk jargong; shownumren, särskilt det enorma pådraget mot slutet, gör allting sevärt.