Andra uppföljaren till Visitörerna kom arton år efter Visitörerna II och man hade gått kunnat vänta ett århundrade till. Detta är en riktig medeltida slapptask till film, yrvaket berättad, helt utan närvaro. Bra idé – eftersom den kommer från tvåans cliffhanger-slut där Renos och Claviers tidsresande medeltisduo hamnade i franska revolutionen. De två tidigare filmerna var tätt skrivna förväxlingskomedier som i grunden skämtade om den moderna franska medelklassens relation till sin självbild och historia. Karaktärerna i den här filmen har delvis historiska förlagor, men de gör aldrig någonting roligt och ingenting i närheten av spännande händer heller – den torftigt fotade, otroligt skämtfattiga filmen lyckas pågå i nästan två lealösa timmar; då och då kommer Clavier på att han ska hojta om något, vid ett annat tillfälle går en kung på dass. Filmen var så dålig att den inte ens fick en svensk distributör, och då släppte vi ändå in den helt horribla Bröllopskaos, med Clavier, två år tidigare. 2024.