En stolt riddare på 1100-talet (Jean Reno) råkar döda sin blivande svärfar och måste tillsammans med sin tröge väpnare (Christian Clavier) resa i tiden för att åtgärda problemet – trollkarlsbrygden går snett och istället hamnar de i modern tid. Bortsett från de givna missförstånden måste de hitta sina ättlingar – adliga yuppies som delvis kommer från den ärelösa väpnarens släktled – och hitta ett sätt att återvända. Denna fantasykomedi berättas i ett hysteriskt tempo som åtminstone inledningsvis är överrumplande, och ingen kan tycka filmen är lika rolig som fransmännen; i hemlandet blev detta en fruktansvärt framgångsrik film, varför det inte är konstigt att mycket av humorn för en annan kräver en viss lingvistisk och kulturhistorisk förförståelse. Nog finns här gott om absurd humor, liksom bred buskis, men det är i subtila kulturkrockarna som filmen förmodligen är som roligast. Åckäää? Manus av Clavier och regissören Jean-Marie Poiré. Fick en uppföljare 1998 och sedan ännu en 2016. Reno och Clavier återvände även till rollerna i Poirés amerikanska nyinspelning Just Visiting från 2001.