Underhållande actionkomedi, om än långt ifrån perfekt, om en ärelös stuntman (Ryan Gosling) som på grund av en on-off-relation till en regissör (Emily Blunt) dras in i en långsökt härva. På ytan är det en uppblåst bagatell full av godtyckliga jakter och explosioner. Mellan lagren är det en metafilm som hela tiden skapar sig själv, genom en story där karaktärerna försöker skapa en film som blir omöjlig att separera från den vi ser på; samtidens Lego/Barbie-ironi dras tillbaka till Andy Warhols gamla popkonst-ideal från samma 60-tal där Godard deklarerade filmen som död (också denna film är på olika sätt kompulsivt nostalgisk och verkar nästan utspela sig på 90-talet). Det är en kul idé som man hade kunnat maxa – i stället gungar filmen lite fram och tillbaka i gestaltningen och det blir plottrigt och lite långdraget. Gosling och Blunt, som vet precis vad för typ av gestaltning de driver med här, hjälper dock till och tappar aldrig kontakten med materialet.