Oklanderligt berättad historia som utspelar sig i Kansas under depressionseran; Ryan O’Neal spelar ohederlig bibelförsäljare som ofrivilligt måste skjutsa en föräldralös flicka genom delstaten – hon visar sig vara minst lika flink och påhittig som han själv, och deras fiffelekapader spårar snart ut. Litterära filmberättelser blir inte bättre än så här – Alvin Sargents vattentäta manus (efter en roman av Joe David Brown) är subtilt karaktärsdrivet och tar oss från det ena till det andra med total följsamhet och lyhördhet både vad gäller karaktärernas situation och deras omständigheter. Bogdanovichs eleganta utförande, med kargt svartvitt foto av Laszlo Kovacs, gör filmen till en subtil pastisch på allt från John Steinbeck till Charlie Chaplin, men filmen känns aldrig syntetisk, tack vare skådespelarna; Ryan O’Neal har sällan varit mer pricksäker än som den här perfekt halvsympatiska figuren och det var ett genidrag att låta hans dotter Tatum spela flickan i filmen – en rollprestation som snabbt blev klassisk, gjorde henne till stjärna och gav henne en Oscar vid tio års ålder. För de som föredrar filmer som främst bygger på narrativ och skådespeleri så är detta högst begripligt ett mästerverk.