Jim Jarmusch tredje långfilm, efter Stranger than Paradise, är en lite mer skissartad men också mer polerad och fokuserad historia om tre kufiga män som träffas i fängelset och bestämmer sig för att rymma. Deras personligheter är absurda – Tom Waits är introvert radiopratare, John Lurie en slapp hallick och Roberto Benigni en turist dömd för mord – men deras kamratskap blir självklar gentemot Jarmusch karaktäristiska deadpan-stil. Intrigen hade kunnat vara mer utvecklad, men Jarmusch stil och tonarbete är så specifikt, och den lågmälda humorn så effektiv, att man inte saknar mycket.