Häpnadsväckande, tidig antinazistisk Hollywoodfilm om en tysk familj som splittras när Hitler tar över makten; sönerna vänder sig mot sin egen ”icke-ariske” far (Frank Morgan) och vännen till familjen (James Stewart) blir krigsflykting tillsammans med familjens dotter (Margaret Sullavan). Denna djärva film gjordes på tiden det i USA fortfarande var kontroversiellt att kritisera nazismen – den ansågs vara en ”propagandafilm” men framstår som en ren historieskildring idag. Trots en och annan förenkling och censurering (ordet ”jude” nämns aldrig) så är skildringen av den fundamentalistiska ordningen i princip lika precis, och kuslig, som i filmer gjorda sextio år senare. Filmens tragiska spänning eskalerar filmen igenom och är in till slutet lika seriös som mogen, utan billiga utvägar eller nödlösningar. Fantastisk ensemble, vackert fotad av William H. Daniels, skarpt regisserad av Frank Borzage med en modern sensibilitet.