Eventuellt Renny Harlins peak med Stallone i sin karriärs höjdpunkt – det är ”Die Hard på ett berg” men det hela blir aldrig så självklart som det borde. Filmens klassiska inledning leder till en melodram som aldrig riktigt kopplar till konflikten som bryter ut (när John Lithgow, vem annars, leder ett gäng skurkar på jakt efter förlorade pengar i bergen). Skurkarna är dessutom i mer underläge än vad hjältarna är och när de klagar på att de blivit besegrade av ett par ”bergsmän” så kan de ju överväga faktumet att de befinner sig på ett berg, så, ja… spänningen grötar ihop sig och blir aldrig av. Men Harlin vet hur man kokar glosoppa, den saken är klar.